image

Resultatuppföljning: "Barnets 100 Språk"

Snöflingan

Syfte:

Vi har valt att behålla syftet från förra läsåret men satt en annan vinkel i målen istället. Vårt syfte för detta läsår blir att barnen ska ges möjligheter att använda alla sina uttryckssätt (språk). Vår grundtanke är att inte styra barnen alls, utan de ska få välja fritt. Ett enda val som vi gör berövar dem minst ett språk.

Mål:

- Pedagogerna använder arbetet med barns 100 språk naturligt i vardagen.

- Utveckla barnens intresse och förståelse för att bilder, texter och symboler. Samt att de förmedlar ett budskap, men att detta budskap kan tolkas på olika sätt.

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” sid. 9

- ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.” sid. 13

- ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelse, bilder och texter i olika medier såväl digitala som andra samt sin förmåga att använda sig av, tolka ifrågasätta och samtala om dessa.” sid. 14

Metod & genomförande

Boksamtal:

Metod - Vi kommer att arbeta mer frekvent med boksamtal. Vi kommer att ställa öppna frågor utifrån den lästa boken, som t.ex. vad tror du händer i bokens slut? Vad tror du katten tänkte då den fick syn på hunden?

Genomförande - Vi har tillsammans med barnen kollat på bilder från olika böcker där texten varit övertäckt. Alla tagna ur sitt sammanhang just för att barnen själva ska reflektera över bilderna utan en viss förförståelse. Barnen har fått svara på öppna frågor som t.ex. vad händer på bilden? Vad tror ni händer i slutet av boken?

Vi har använt oss av appen Polyglutt och läst böcker tillsammans med barnen. Vi har valt att både läsa böckerna själva men också låtit berättarrösten läsa upp sagor för barnen. ”Djuren på djuris” på UR har använts som samtalsunderlag där öppna frågor utan rätt och fel har ställts till barnen. Även olika fabler har fått ta plats på våra samlingar. Även då har vi ställt öppna frågor till barnen.

Sagotärning:

Metod - Vi kommer att använda våra sagotärningar som hjälp i projektet. Antalet tärningar ska vara anpassat utifrån varje enskilt barn som får slå dessa och komma på en saga fritt utifrån bilderna.

Genomförande - Barnen fick slå tärningarna och motiven på tärningens sidor ritades upp efter varandra på ett stort ark. Barnen fick sedan berätta en saga fritt utifrån bilderna. Denna metod har inte fått ta så stor plats under våra samlingar och aktiviteter då vi märkt att barnen intresserat sig mer för andra saker.

Bildkort:

Metod - Samma princip som med tärningarna men i form av bilder.

Genomförande - Vi gjorde en annan form av övning där barnen fick var sitt djur på en kort. Barnet skulle sedan med egna ord och gester förklara vilket djur hen hade på kortet.

Bokvisning:

Metod - Som ett led i samarbetet med hemmen kommer det att anordnas en bokvisning under hösten. Barnen får då möjlighet att ta med en bok hemifrån och presentera boken för sina kompisar på förskolan. Varför valde barnet just denna bok? Vad betyder den för hen? Osv.

Genomförande - En information skickades ut till alla vårdnadshavare på Unikum där vi skrev att alla barn fick ta med sig en bok hemifrån som betydde extra mycket för dem. Barnen fick sedan enskilt sätta sig framför sina kompisar och berätta om boken det valt och varför hen valde just den. De övriga barnen gavs möjlighet att ställa frågor till barnet som presenterade sin bok. De barnen som ville presentera boken på sitt eget språk, gavs möjlighet till det.

”Talarsten”:

Metod - Under samlingarna kommer vi införa en ”talarsten”. Den som håller i stenen är det barn som får prata. Detta för att alla barn ska kunna komma till tals och uttrycka sina tankar och erfarenheter lättare, men också för kompisar som får träna på att lyssna och reflektera över andras uppfattningar.

Genomförande - Vi använde oss av denna metod ett par gånger under hösten, men pga av pandemin beslöt vi oss för att sluta använda stenen tills vidare pga smittorisk.

Skriva egen bok, ta bilder och prata in till egen saga:

Metod - En aktivitet som kommer att återkomma även detta läsår är att barnen ska ges möjlighet att agera illustratörer och författare. De ska få skriva en egen bok samt måla bilder till densamma. En skillnad blir att barnen även ska få prata in sin saga. Detta kommer att sättas ihop till en film som presenteras i slutet av projektet med familjerna samlade vid Activboarden.

Genomförande - Vi använde oss av appen My Story som hjälpmedel i skapandet av barnens böcker. Barnen fick namnge sin saga, måla illustrationerna själva eller bifoga bilder från appen samt prata in sagan (alternativt skrev en pedagog text till bilderna). Dessa sagor visade barnen sedan upp för sina kompisar på Activboarden.

Under våra fruktsamlingar har vi haft ett sagoberättande där barnen är med och utformar sagan. En pedagog började sagan genom att säga ”Det var en gång...” och så fick ett annat barn fortsätta sagan. Därefter fyllde pedagogen på och sa t.ex. ”Och där mötte hunden en…” och så fick ett annat barn fylla på.
Detta följde även in på samlingarna då vi bl.a. hade dockteater där barnen fick vara med att forma sagans innehåll.
Vi utformade ett till samarbete med hemmen genom att Sommarskuggan och Vinterskuggan fick följa med ett barn i taget hem och se vad hen tyckte om att leka med hemma och i dess närmiljö. De fick med en påse med ett USB-minne, ett anteckningsblock och ett brev från karaktärerna. I brevet hade vi skrivit att det var viktigt att det var barnen själva som skulle ta bilderna för att på så vis komma ut deras uttryckssätt. Ett par dagar senare fick barnen ta med sig påsen tillbaka till förskolan och visa upp sina bilder på vår Activboard och berätta varför hen valt att fotografera just dessa ting.

Abstrakta bilder:

Metod - På Activboarden visas abstrakta bilder där betraktaren (barnen) själva får uttrycka sina åsikter om verken. Återigen finns inga rätt eller fel, det är betraktaren som avgör vad den ser. Även i denna aktivitet får barnen möjlighet att upptäcka och reflektera över andra barns sätt att tänka och förstå sin omvärld.

Genomförande - Abstrakta bilder visades i storgrupp på vår Activboard. Först visades bilder som kan tänkas föreställa olika saker, därefter bilder som var helt abstrakta. Barnen fick möjlighet att berätta vad de såg i bilderna och komma fram till skärmen för att visa och peka och berätta.

Fler metoder vi har arbetat med - Yoga, avslappningsövningar, massage, arbete med bokstäver, matematiska symboler, naturvetenskapliga fenomen, skapande av en egen teater, skapande av gemensam naturtavla, experiment, programmering mm.

Barnens förändrade kunnande och analys:

Vi har sett att årets arbete med barns 100 språk har resulterat i att fler barn vågar ta plats i samlingar och andra aktiviteter. De vågar i större utsträckning prova nya saker samt vågar uttrycka sig och fått en större tilltro till sin egen förmåga. Detta kan säkert vara ett resultat av att vi dagligen pratar med barnen om att det inte finns något rätt eller fel att tycka olika. Alla är vi unika och det är okej att tycka olika. Vi pedagoger har gett dem tid att prata och uttrycka sig och försökt att stötta dem i det. Vi bryr oss om vad de har att säga och visa och är nyfikna genom ställer frågor etc. Vi har även försökt att tänka på att bekräfta och uppmuntra barnen i det de säger och gör. Barnen har även utvecklat sin läsförståelse och intresset för skrift och bokstäver har ökat markant. Barnen säger saker som ”Det är [ett barns namn] bokstav” och ”Det är min bokstav.” Pedagogerna har skapat kort med barnets namn i versaler och gemener samt ett kort på barnet som de kan använda sig av då de skriver sitt namn på t.ex. teckningar. Barnen är väldigt glada för dessa kort och använder dem nästan dagligen. Flera av barnen har lärt sig att skriva sitt namn med hjälp av sitt namnkort.

De hjälper även sina kompisar att skriva sina namn och andra ord. Barnens svenska språk har utvecklats mycket då de erhållit fler sätt att uttrycka sig på. Barnen har på eget initiativ skapat siffror och bokstäver med hjälp av piprensare. En anledning till att barnens intresse för skriftspråk har ökat så markant kan dels bero på namnkorten men även för att fokus detta läsår har legat på sagans värld där vi hela tiden stöter på skriftspråk. Vi har även haft samlingar där skriftspråk och andra symboler (t.ex. matematiska) har fått ta stor plats. Intresset för böcker har också ökat då de gärna läser böcker för varandra under samlingen. De vänder boken från sig så att alla kan se i boken och återberättar sagan så som barnet minns den. En vårdnadshavare har berättat att deras barn gör samma sak hemma. Sagoberättandet på fruktstunder har lett till att barnen själva vill berätta egenpåhittade sagor för sina kompisar. Barnen har då tagit pedagogens plats och gått in i hens roll. Barnen har också gett uttryck för att de vill skapa egna flanosagor där de fungerar både som illustratörer och författare. Barnen har sedan fått berätta sina sagor för sina kompisar på samlingen.

Inom matematiken kan vi se att barnen har lärt sig färger, matematiska symboler som plus och minus samt matematiska termer som kub och rätblock.

Vi har sittkuddar som barnen sätter sig på då vi har samling. Dessa kuddar har olika färger och de benämns varje dag av pedagogen som är ansvarig för samlingen. Detta tror vi kan ha bidragit till att barnen lärt sig färger. Under en matematiksamling fick barnen slå en tärning där varje sida visar en färg. Barnen fick då ta en kloss i samma färg som tärningen visade. Tillsammans fick barnen bygga något. Denna aktivitet ledde till att barnen själva frågade efter att få låna tärningen från samlingen för att bygga skapelser själva tillsammans med andra barn.

Arbetet med yogan har lett till att barnen har utvecklat sin förståelse för och kunskap kring yogans betydelse och olika positioner.

Som avslappningsövning fick barnen skapa glitterburkar att uppleva med sina sinnen. Barnen använder gärna sina burkar och ber om att skapa nya.

Vi pedagoger upplever att vi har utvecklat ett större tänk i att ställa öppnare frågor, inte bara i samlingen utan i vardagen i stort. Vi har också arbetat mycket med att inte ha några förväntningar vad som ska ske och hur barnen ska agera/tänka i en situation, utan varit neutrala.

Vidareutveckling - Som utvecklingsmål för läsåret 21/22 har vi valt ”Hållbar utveckling”. Vi känner att vi har arbetat med utvecklingsmålet ”Barns 100 språk” i två år nu och det känns som ett arbete som har satt sig i vardagen och som vi känner oss mer förtrogna med.
Uppgiften med Sommarskuggan och Vinterskuggan kommer vi att fortsätta med även nästa termin då alla barn inte fick möjlighet att göra den detta läsår. Då vi ser en så positiv trend med barnens namnkort kommer de att förbli en del av den dagliga verksamheten.

Regndroppen & Solstrålen

Varför valde vi detta område:

Året innan jobbade vi med projekt 100 språk, där vi fokuserade mer på de olika uttryckssätten inom just de 100 språken, hur vi kunde göra så att barnen fick erfara så många olika nya språk som möjligt på ett lekfullt och lärorikt sätt. P.g.a. den pandemi som pågår i världen så påverkades även vårt projekt med minskat barnantal/närvaro i barngrupp, samt personalstyrka. Vi kände att vi ville fortsätta på samma typ utav tema för att få möjligheten att ytterligare fortsätta utforska de 100 språken, men med ett tillägg. Vi såg att barnen visade intresse för sagan Bockarna Bruse och fick tanken att kombinera dessa två. Därför valde vi på Regndroppen och Solstrålen att vårt projekt hösten 20- våren 21 skulle fokusera på 100 språk i sagans värld, där vi genom sagans värld utforskar olika uttryckssätt och på så vis vidgar barnens erfarenheter när det kommer till olika sätt att uttrycka sig på.

Lpfö 98 rev. 2019.
“Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. s.9”.

I läroplanens värdegrund uttrycks det att barnen ska få möjlighet att utforska och reflektera genom olika upplevelser, där olika estetiska uttrycksformer används som metod för att främja barnens utveckling och lärande. Genom att låta barnen pröva på och utforska olika estetiska uttryck, hjälper vi dem hitta ett sätt där deras styrkor kommer till sin rätt och de hittar sitt sätt att ta till sig kunskap, där de även får möjlighet till att uttrycka sina känslor och åsikter.

Syfte och mål:

Tanken med detta läsårs projekt är att ge barnen olika sätt att uttrycka sina tankar, åsikter och med hjälp av olika estetiska uttryck, utveckla barnens förmågor och vidga deras ordförråd. Med sagans värld som utgångspunkt jobbar vi med ett fantasifullt och lustfyllt lärande där lärandet sker i mötet mellan den spännande historien och barnens kreativa tankar och uttryck med hjälp av olika estetiska uttryck. Samtidigt som barnen får ta till sig nya material och utforskar dem genom sagans värld, ger vi dem möjlighet att hitta sin identitet och trygghet i sig. Vi vill att barnen genom detta projekt får en god tilltro till sin egen förmåga.

Mål lpfö 18 rev 2019:
- “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga s. 13.”

- “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa, s. 14.”

- “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans, s.14.”

Kartläggning/utgångsläge:

I höst möter vi en barngrupp på ca 20 barn. Vi ser att vi inte har så många nya barn i vår barngrupp utan har kvar många sedan föregående termin. Våra barn har sedan tidigare visat ett stort intresse för sagan Bockarna Bruse, därför ser vi en fördel med att utgå från en för barngruppen känd saga. Vi vill även ta vara på vår utemiljö och ser många fördelar med att nyttja vår närmiljö för att kunna jobba med sagor i många olika typer av miljöer. Genom att jobba flexibelt med sagor både inne och ute tror vi att barnens fantasi och föreställningsförmåga utvecklas av detta.

Genomförande och resultat med egna reflektioner: Inledningsvis smygstartade vi vårt projekt genom att bl.a.läsa sagan om Bockarna Bruse, detta för att barnen ska ha sagan färskt i minnet och känna av lite vad de tycker om sagan nu. Därefter tog vi oss in i ateljén för att skapa i lera.

Göra troll i trolldeg: Vi tog oss in i målarrummet för att följa upp på sagan. Vår tanke var att barnen skulle få bekanta sig med lera och kunna uttrycka sig med denna. Vi hade skrivit ut bilder på troll som vi haft med oss inne på samlingen när vi pratat om Bockarna Bruse. Vi visade även barnen hur man säger troll med hjälp av teckenspråk. Dessa bilder togs med in i målarrummet när det väl var dags att börja skapa! Barnen testade på att skapa med lera och det blev lite olika resultat. Några var ovana vid att använda lera medans andra friskt kladdade på och utforskade leran. Med denna aktivitet tänkte vi låta barnen skapa en figur som sedan skulle föras med vidare in i projektet, men vi upplevde inte något större intresse för figurerna, utan snarare själva utforskandet av leran. I efterhand kan vi se att vi kunde fortsatt utforskandet av lera för att på så vis få in det mer i projektet, men vi valde istället att ta vid nästa aktivitet.

Barnen upplever Bockarna Bruse med hjälp av teater:

Vi startade upp läsårets projekt genom att ta hjälp av några barn från Snöflingan. Vi gick gemensamt till en bro i vårt närområde där barnen från Snöflingan fick dramatisera sagan om Bockarna Bruse för de yngre barnen. Bockarna hade olika stora horn på sig och olika färger på tröjorna för att barnen lättare skulle kunna känna skillnad på lilla, mellan och stora bocken. Barnen satt spända och förväntansfulla under hela teaterstunden och några av de äldre barnen som kände igen sagan lite mer väl följde med med hela kroppen - ryckte till när trollet kom, hjälpte till att stånga ner trollet och nynnade med i sången när vi tillsammans sjöng den i slutet.

Efter teatern fick alla barn som ville prova de olika hornen samt tröjorna. Under tiden hade vi även dokumenterat teatern i bild- och filmform. Barnen tittade på filmen med stor förtjusning. Vi startade även kamerafunktionen, den fick fungera som en spegel där barnen fick se sig ikläda de olika rollerna i sagan med hjälp av vår rekvisita. Våra barn tog på sig hornen och tog sig fram till bron för att själva pröva på. De sjöng och klampa på. “Akta dig” säger ett barn medan hon klampar bestämt på bron.

Fortsatt berättande utav sagan med hjälp av rekvisita:

Under projektets uppstart hade Amanda virkat figurer som vi valt att använda till vår saga. Passande nog så matchade bockarnas färger de vi angett för den lilla, mellan och stora bocken bruse. Gul, blå och röd. Dessa togs med in till samlingen där vi återberätta sagan med barnens hjälp.

Vi sjöng sagan gemensam och barnen berättar “stora bocken pappa”, “BANG BANG BANG”. De beskriver skillnaden på de olika bockarnas storlek med hjälp av familjeroller, där de verkar se den stora eller mellanbocken som pappa. Den lilla gula bocken är alltid barnet. Här kan vi se att de använder sig utav egna erfarenheter för att visa på matematiska skillnader gällande storlek, eftersom de själva ser att en förälder (pappa i detta fallet) är större än barnet. De använder även sitt kroppsspråk och volym i rösten för att beskriva de olika sätten för bockarna att gå över bron. På detta sätt kan vi se att de kopplar storleken på bocken till volymen/storleken på ljudet som de för. Lilla bocken har ett lågt mjukt trippande, mellanbocken har något högre ljud och trampar fram och när den stora bocken kommer så klampar den, de visar gärna detta genom att själva stampa med sina egna fötter. Här ser vi att de tränar på olika matematiska uttryck genom att säga dem, samtidigt som de uttrycker dem fysiskt genom kroppen. Barnen använder sig av matematiska begrepp och ser samband mellan olika begrepp, exempelvis i volym i ljud och styrka på stampande ben, till storleken och roller i en familj med lilla barnet och stora pappa.

lpfö 98 rev 2019:“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. s.14”.

Den rekvisitan som använts under denna sagostund har vi sedan låtit finnas tillgängliga så att barnen får möjlighet att använda sig utav sagan i den fria leken. Något som vi märkt under tidens gång har varit väldigt uppskattat av barnen.

Ger tillbaka dokumentationen till barnen:

Vi samlade barnen kring Activboarden där vi visade barnen de bilder och filmer vi tagit under vår uppstart av projektet för att se hur barnen tog emot teatern, vad de tyckte var roligt, om något var mer spännande osv. Barnen uppmärksammade när de såg kompisarna på Activboarden och sa deras namn högt när de dök upp bland bilderna. De berättar även hur bockarna låter när de går över bron.

Gjort egna maracas:

Vi såg ett stort intresse för instrument hos barnen när vi sjöng sången om bockarna Bruse. Detta ledde till att vi började experimentera med att göra egna musikinstrument. Vi gjorde maracas av tomma kryddburkar. Barnen fick prova att lägga i olika material i burkarna. De provade med havregryn, makaroner, paljetter, pärlor och små stenar. Barnen kom fram till att makaronerna, pärlorna och stenarna lät mest och var roligast att skaka på. De olika maracaserna använde vi oss sedan av när vi skulle sjunga bockarna Bruse nästa gång. Barnen tyckte då att det var spännande att igen se de olika materialen som låg i burkarna. De fick en gång till undersöka vilket material som lät högst och lägst.

Åter i sagans värld med hjälp av flano:

Vi fortsätter att gå tillbaka till sagan i olika former för att hålla sagan färsk i minnet, och visa barnen att man kan uttrycka saker, i detta fall en saga på många olika sätt. Under denna samling valde vi att plocka fram vår flanotavla, men med en tvist, vi berättade för barnen att våra bockar hade åkt på semester, så idag fick de nya kompisar i sagan, den lilla, mellan och stora dinosaurien. Vi berättade sagan på samma sätt men bytte alltså ut huvudpersonerna. Detta för att utveckla barnens fantasi och se hur en saga kan byggas upp och förändras. Även här låter vi barnen vara delaktiga. Här genom att låta dem få ta upp och ned figurerna från flanon för att bekanta sig med materialet, samt ge barnen möjlighet att få använda flanofigurerna i den fria leken.

Barnen gör egna flanosagor:

Efter julledighet så fortsatte vi vidare med våra flanosagor Under tiden hade vi pedagoger skrivit ut olika nya bilder till flanotavlan för att ge barnen möjlighet att skapa egna berättelser med hjälp av dessa bilder. Vi valde även att skriva ut bilder på barnen för att se om de valde att berätta sagor där de involverar sig själva och/eller sina kamrater. Vi dukade upp en inbjudande lekmiljö för fritt utforskande. Där vid en vägg stod flanotavlan tom, framför den låg det massa spännande bilder som barnen fick möjlighet att titta på. De smög nyfiket fram och började genast att samtala kring bilderna. “Titta, [ett barns namn]”. De förstod snabbt sambandet mellan bilderna och flanotavlan och började sätta upp bilderna. Efter att barnen fått möjlighet att uforska bilderna på egen hand tog vi med materialet in till samlingen och en pedagog berättade fritt en saga utifrån bilderna. Vi upplevde att barnen tyckte det var spännande med de nya bilderna. Vi lät barnen, vid ett senare tillfälle tillsammans med en pedagog, berätta en saga. Här får de möjlighet att utforska sin fantasi med hjälp utav bilder.

Lpfö 98 rev. 2019: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga” s. 13.

Här ser vi hur vi genom att visa barnen hur vi pedagoger berättar en saga med hjälp av flano, ger dom ett uttryckssätt, utvecklar det genom att addera bilder och saker vi tror lockar den (ex. bilder av sig och kamraterna) och sedan ger dem samma material låter dem ta till sig detta sätt att berätta på och göra till sitt eget.

Lpfö 98 rev. 2019: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa” s.14.

Måla på staffli utomhus:

Barnen målar gärna så vi tog fram staffliet med papper på båda sidor. Innan aktiviteten förberedde en pedagog med att måla en bro på båda pappren. Direkt var det några barn som kopplade till sagan om bockarna Bruse. Två av de äldre barnen tog ledningen direkt - en på var sida. På ena sidan tog gräset form och på den andra sidan började de måla en bäck där trollet skulle bo. De fick även med sig resterande del av barngruppen. De turades om med färger och plats. Det är extra spännande att få måla på staffliet, något som vi inte brukar göra i vanliga fall. Samtidigt som vi stod ute i snön så fick vi inspiration att använda oss utav snön för att fortsätta vårt utforskande av vattenfärger, något som vi tog vara på vid genomförandet av nästa aktivitet.

Måla bakgrund på snö:

Vi blev inspirerade att måla på snö och bestämde oss för att ta med denna skapande aktivitet in till projektet. Vi ställde upp vårt staffli som vi målat vid föregående tillfälle, där vi målat Bockarna Bruses “miljö”.Vi tog fram de virkade bockarna Bruse som rekvisita. En regnbågekloss fick agera bro. Sedan presenterade denna skapande aktivitet för barnen för att se hur de skulle ta till sig den. De hade tidigare fått prova att måla på snön fritt utomhus, men detta var första gången som vi valde att ta in snön till avdelningen. Det kändes lite ovant till en början när snön låg på en bricka inomhus! Vi pedagoger hjälpte till att påminna barnen om bilden de målat på staffliet, och ställde upp regnbågsklossen över brickan för att påbörja miljön som vi ska måla. Barnen förstår vad bron är till för, och tar fram en bock för att gå över bron. Vi frågar barnen vad som rinner under bron och barnen svarar att det är vatten. Barnen får varsin färg och pensel, vi hjälper dem genom att berätta sagan och ställa frågor till barnen. Snart så växer det fram blått vatten under bron, grönt gräs på ena sidan bron och brunt grus på andra sidan bron. Vi berättar sagan igen tillsammans och avslutar sedan aktiviteten. Här fick barnen prova på ett nytt sätt att måla genom att istället byta ut underlaget de målade på från papper till snö. Detta för att ge dem olika erfarenheter av att måla och kanske väcka en tanke på hur man kan fortsätta utforska målandet.

Musik gitarr, musik/rytmik:

Under våra samlingar har vi plockat fram våra egengjorda maracas och använt vid våra ordinarie sångsamlingar. Detta har varit mycket uppskattat, så vi har fortsatt att utforska flera olika musikinstrument. Vi har tagit fram gitarren vid några samlingar, där barnen mycket nyfiket kommit fram och vill spela. Här har vi fortsatt att sjunga på våra vanliga bekanta sånger, pedagog har spelat olika ackord på gitarren samtidigt som ett barn fått slå på strängarna. Vi märkte att detta var ett mycket spännande inslag i vardagen, och barnen hade lärt sig från våra samlingar med maracasen att vi har en rytm när vi spelar. Denna erfarenhet av rytm använde många av barnen sig av när vi spelade på gitarren, samtidigt som resten av barngruppen fick sjunga på sången. Det blev många mysiga stunder tillsammans och barnen lärde sig vilka sånger de tyckte om, som de också kom fram och önskade att få spela på gitarren.

Genom dessa aktiviteterna kan vi se se att de lärt sig att gitarren även är till för barnen. De pekar på gitarren och ber om att få spela på den även utanför våra samlingar. De har på så vis fått inflytande över sin dag på förskolan och dess innehåll.

lpfö 98 rev. 2019: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.” s.16.

Arbete med Green Screen och IKT:

Under våren köptes det in en green screen till förskolan. Något som varit ett helt nytt inslag i verksamheten. Vi ville såklart introducera denna teknik för våra barn och valde att låta dem uppleva en miljö under vattnet. Detta gjorde miljöombytet tydligt från den gröna tygbiten som hängde bakom dem till blå undervattensmiljö med både fiskar och bubblor. Green Screenen ställdes upp tillsammans med en ipad, där ipaden vändes så att barnen fick möjlighet att direkt uppleva förändringen i bakgrunden. Barnen reagerade olika på detta miljöombyte, endel gick fram och tillbaka mellan ipad och green screen, för att uppleva skillnaden, vad som skedde i ipaden och vad som fanns bakom dem i den verkliga världen. Efter några tillfällen där vi erbjudit green screen som aktivitet släppte barnen loss allt mer och vi upplevde att de såg det som ett spännande utforskande. Barnen simmade, hoppade och skrattade. Vi tittade tillsammans på filmsnuttarna och skrattade. Några barn fastnade lite framför skärmen och tittade förundrat. Under sista aktiviteterna var barnen ganska vana vid det gröna tyget och vi valde att dansa framför tyget. Dessa filmklipp skulle komma att användas längre fram i projektets avslutning.

Lpfö 98 rev 2019: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.” s.14.

Genomgående inslag av dans under hela projektets gång:

Allt eftersom projektet fortgått, så har musik och framförallt dans varit ett väldigt naturligt inslag inne på Regndroppen & Solstrålens avdelning. Barnen har uttryckt mycket intresse och glädje just för dans, vilket vi självklart tagit tillvara på. Under en samling provade vi även på att dansa som olika djur, men med mindre framgång. Vi upptäckte snabbt att det var just fokus på glädje i dansandet som låg i fokus. Barnen hade ofta önskemål på vissa sånger, och tillsammans utforskade vi och lekte fram en härlig glädjefylld och busig koreografi som barnen hängde med på. Detta tycker vi visar på barnens inflytande och glädje över ett av alla estetiska uttrycksformer som vi testat på mer under projektets gång.

Avslutning av projekt visa film:

Under hela projektets gång har vi testat på olika estetiska uttrycksformer, som vi sedan samlat ihop i form utav en film där vi med barnens hjälp berättar sagan om bockarna Bruse. Sagan berättas genom de 100 språken där vi använder bilder, sång, musik, rytmik och dans för att framföra sagan. Allt detta har sammanställts i en film av en pedagog. Denna film tittade vi sedan på gemensamt under vår sommarfest där barnen fick se sin kreation.

Barnens förändrade kunnande:

Vi ser på vår barngrupp att de har blivit mer nyfikna på olika uttryckssätt, exempelvis gitarren, dansen och att våga dramatisera med hjälp av rekvisita. De vågar testa på nya sätt och har dessutom använt dessa på eget bevåg i sin vardag. Detta kan vi se genom bland annat spontanlek i sandlådan, där de använder egen rekvisita de hittar och själva leker fram sagan med hjälp av plaströr och några djur. Detta visar att de hade ett eget intresse av sagan även när vi pedagoger inte styr upp någon aktivitet, utan barnen har fritt skapat detta. Denna lek lockade både stora och små barn som gärna ville delta.

Vi kan se att sagan har varit en bra grund att stå på, för att barnen går tillbaka till Bockarna Bruses saga exempelvis när vi återbesöker bron där hela projektet hade sin uppstart tillsammans med Snöflingans stora barn som spelade upp sagan för oss. Med hjälp av bilder i flanosagans värld har barnen vågat skapa egna fantasifulla berättelser efter att ha fått pröva på och vara delaktiga i sagoberättandet under våra samlingar. Vi kunde även se att barnen testade på nya material och metoder med stor portion nyfikenhet, gamla saker fick ny innebörd genom musikens värld i form av egengjorda maracas, snön blev en canvas och ett grönt tyg kunde förvandlas till en undervattensvärld.

Analys:

I början av terminen mötte vi en barngrupp som var nyfikna på Bockarna Bruse och deras äventyr. Under projektets gång har vi sett hur barnen utvecklat många olika förmågor genom våra aktiviteter. Från att sitta bredvid och lyssna på en saga, till att vara delaktig och på eget bevåg skapa en fantasifull berättelse där de själva och kamraterna fick vara huvudpersonerna. Att våga ställa sig framför en ipad och ett grönt skynke till att se att en ny värld kan dyka upp med hjälp av teknikens under. Från att inte vara särskilt bekant med diverse instrument till att ha skapat egna och dessutom efterfråga dessa och spela i våra vardagliga samlingar. Vi ser att de lärt sig nya ord som beskriver de olika estetiska uttrycken som vi bekantat oss med, att barnen med självförtroende går till gitarren och med självförtroende och glädje spelar på gitarren framför en hel barngrupp. Vi ser att vi uppnått de mål som vi satt i början av detta projekt.

Om vi hade kunnat göra något annorlunda så hade vi tänkt till lite mer i starten när det gäller arbetet med lera. Vi ser att vi kunde ha tagit in lera som aktivitet i ett senare skede där vi kunde lagt fokus på själva utforskandet av leran mer. Vi fastnade helt enkelt och valde att gå vidare med annan aktivitet istället.

Vi ser också att det var positivt med att ha Bockarna Bruse som utgångspunkt. Dock kan vi i efterhand se att det kunde varit en fördel om tagit med ytterligare sagor i projektet att utgå från allt eftersom projektet fortgick. Vi kan se att tanken med att ha en bekant saga i grunden att utgå från var ett gott koncept. Vi tror att detta kan ha gjort det enklare för våra yngre barn att utforska våra 100 språk i och med att de hade något tryggt i bakgrunden, sagan om Bockarna Bruse.

Vidareutveckling:

Under nästa läsårs projekt med hållbar utvecking kommer vi framförallt ta med oss de olika modellerna för skapande. Vi vill väva in de även i arbetet med hållbar utveckling genom att återbruka olika material i vårat skapande på olika sätt och på så vis hålla tänket med 100 språk levande i våran dagliga verksamhet. Vi vill också följa upp årets arbete med lera och försöka hitta ett skapande med den som passar nästa läsårs barngrupp. För att fortsätta utmana barnens fantasi kommer vi använda oss av både färdiga och påhittade sagor och i det väva in temat med hållbar utveckling.

pix pix pix