image

Resultatuppföljning: "Barns 100 Språk

Snöflingan

Bakgrund:

Årets utvecklingsmål är barns 100 språk som baseras på Reggio Emilias tankar om att barn besitter 100 språk men berövas 99. Detta mål sattes i juni 2019 utifrån tanken att ämnet kan uppfattas lite komplext och svårgreppbart. Vi valde därför att sätta det ”under lupp” i ett helt läsår för att djupdyka i området.

Syfte:

Barnen ska ges möjligheter att använda alla sina uttryckssätt (språk). Vår grundtanke är att inte styra barnen alls, utan de ska få välja fritt. Ett enda val som vi gör berövar dem minst ett språk.

Mål:

- Pedagogerna upptäcker och synliggör barnens olika uttryckssätt (språk) och kan därmed förstå dem på ett djupare plan.

- Skapa möjligheter för barnen att använda alla sina uttryckssätt (språk).

Mål kopplat till Läroplan för förskolan, Lpfö 18:

- ”De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” sid. 9

- ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet...” sid. 13

Metod:

Barns delaktighet och inflytande:

Det är svårt att planera en metod i förväg då den säkert kommer att ändras under årets gång. Barns inflytande kommer att prägla utformningen av projektet. Vår grundtanke till att börja med är som följer.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”...intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så at de kan påverka sin situation.” sid. 16

Skapande:

Under skapande aktiviteter erbjuda olika material och tekniker, såsom naturmaterial, lera, vatten mm. Vi kommer också skapa i olika situationer och sammanhang, bl.a. utomhus.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”...utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” sid. 14

Natur:

Vi kommer att fokusera på hållbar utveckling och arbeta med bl.a. återvinning. Arbetet i Montessori kommer att fokusera på hållbar utveckling och bl.a. prata om olika energiproducenter.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa välbefinnande samt för hållbar utveckling.” sid. 10 ”...ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.” sid. 12

IKT:

Med hjälp av ipaden kommer barnen få skapa sin egen saga. De får ta kort på bilder de själva målat och prata in en saga till dem. Vi har även tänkt arbeta med QR-koder och Activboarden som verktyg.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild… Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att...skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra.” sid. 9

Musik/dans:

Skapa en musikvägg ute på stora gården som barnen får uttrycka sig genom. Lyssna på olika slags musik och ge barnen möjlighet att dansa och uttrycka sig fritt genom den.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”...utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” sid. 14

Språk:

Barnen ska ges möjlighet att skapa en egen saga med tillhörande bilder. De ska även ges möjlighet att prata inför grupp och föra diskussioner med kompisar vid t.ex. problemlösning.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”...utveckla fantasi och föreställningsförmåga.” sid. 13 ”...intresse för berättelser, bilder och texter...” sid. 14

Matematik:

Barnen kommer att stöta på olika matematiska problem med flera lösningar. De kommer att få samarbeta för att finna lösningar och uttrycka sin egen åsikt.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”….förmåga att använda matematik för at undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.” sid. 14

Normer & värden:

Under höstterminen planerar vi att hålla en leksaksvisning. Barnen tycker om att ta med sig egna leksaker till förskolan för att leka med och visa upp för sina kompisar.

Mål kopplat till Lpfö 18: ”...respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.” sid. 12

Genomförande och våra reflektioner och analyser:

Vi startade upp vårt projekt med en aktivitet i vårt (nu gamla) teaterrum. Barnen fick gruppvis komma in i rummet och sätta sig på scenen. Framför dem låg det en hög med sjalar i olika färger. Pedagogen satte på klassisk musik på låg volym och inväntade barnens reaktioner. De flesta grupper satt kvar på scenen och inväntade instruktioner. ”Vad ska vi göra fröken?”, frågade någon. ”Vad ska jag göra med dem?” frågade en annan och pekade på sjalarna. Då pedagogen svarade att de fick göra vad de själva ville så var det fortfarande några av barnen som satt kvar på scenen. Kanske för att se vad kamraterna valde att göra eller fundera kring hur barnet självt skulle angripa situationen? Alla barn kom till slut igång med någon form av lek. Här märks de tydligt att barnen vet att pedagogen har förväntningar på vad de ska göra, säga och reagera. Något som förbryllade pedagogen var att flera av grupperna var helt tysta under hela aktiviteten. Kanske för att pedagogen själv satt tyst på golvet? Eller inväntade att någon av kompisarna skulle säga något först? Eller var det bara ett samförstånd dem emellan att under denna aktivitet ska man vara tyst och enbart använda andra uttryckssätt? En annan sak som förvånade pedagogen var hur de använde sjalarna. Pedagogens erfarenheter med sjalar och musik var att man, i de flesta fall, dansar med dem i takt till musiken. Detta var således pedagogens förväntningar när denne gick in i aktiviteten. Därför förvånade barnen när de istället valde att vika kläder, städa, stoppa om gosedjur, använde som en sjal på huvudet och knöt under hakan och gömde sig bakom sjalarna. Sedan fanns det barn som dansade med sjalarna också. Det fanns också barn som kastade upp sjalarna i luften, ett barns ord ”jag är regnbågsfamiljen”. I flertalet av grupperna fanns det barn som valde att härma varandra. Kanske för att det såg roligt och inbjudande ut vad kompisarna gjorde eller var det för att barnet inte ville få någon negativ reaktion om det gick sin egen väg?

Efter aktiviteten med sjalarna gick vi vidare med en aktivitet inne i vår ateljé. Aktiviteten bestod av att skapa en egen bok. Pedagogerna hade i förväg vikt vitt papper och häftat ihop till små böcker i A5 format. Aktiviteten startades upp med att barnen gruppvis (2-3 barn) fick gå in i ateljén. Därinne berättade en pedagog hur en bok (oftast) är uppbyggd med en början, en mitt där något inträffar och ett slut med en lösning av något slag. På framsidan finns en titel på boken och där står även vem som är författare och illustratör. Svåra begrepp lyftes och förklarades. Nu var det barnens tur att bli illustratörer och författare! De fick tillgång till tuschpennor och färgpennor att måla med. Alla barn kom snabbt igång och började måla i sina böcker. Här kan vi se en skillnad från aktiviteten med sjalarna där de flesta barnen inväntade instruktioner från pedagogen. Kanske kände sig barnen mer trygga här då de är vana vid bokläsning och att måla? Var det redskap de var trygga med och kändes mindre främmande än vad sjalarna gjorde? När de målat färdigt fick de berätta en saga till sina bilder som pedagogen skrev ner i boken. Variationen i böckernas illustrationer och berättelser var stor, ingen var den andra lik! Det som var tydligt var att barnen skrev om saker de tycker om eller som de själva erfarit. Ett barn skrev om Frost-figurerna Elsa och Anna och ett annat barn skrev om sina kompisar på förskolan. Det märktes också att de lite äldre barnen hade en förmåga att skapa en röd tråd genom boken med en början, en mitt och ett slut. De lite yngre barnen skrev mer spretigt och vad som kom till dem på den aktuella sidan i boken. Vilket resulterade i att sidan innan och efter en aktuella sidan handlade om något helt annat. När alla skrivit klart sina böcker fick barnen presentera dem på vår Activboard framför sina kompisar. Några tyckte det var lite pirrigt och nervöst i början men alla vågade sig upp. Här märktes det tydligt att alla barn var stolta över sina verk och växte då de fick presentera sin bok. Vi skrattade tillsammans åt tokiga berättelser, t.ex. då något barn skrivit att ”mamma har på sig en blöja”. Barnen vågade bjuda på sig själva och skrattade tillsammans med sina kompisar åt tokigheterna i boken. Efter varje presenterad bok fick barnet en applåd och fick ta med sig boken hem.

En annan aktivitet med temat sagor gjordes parallellt med barnens egenskrivna böcker. Pedagogen hade i förväg skrivit ihop en saga med en början och en mitt. Den handlade om barnen själva som skulle gå till skogen på utflykt. Med sig hade de ryggsäckar med matsäck i. Då de kom fram till skogen ställdes alla ryggsäckar under en stor gran. Barnen sprang iväg och lekte och efter en stund blev de hungriga och bestämde sig för att äta sin matsäck, men när de kom fram till granen upptäckte barnen att ryggsäckarna var borta! Vad hade hänt? Alla barn fick chansen att berätta sitt slut på sagan. Här visades barnens sätt att tänka sig väldigt tydligt då många av barnen använde sig av karaktärer från sagor, t.ex. ”Min saga slutade att ryggsäckarna gömde sig helt själva. Och sen kom dinosaurien och hjälpte. Och sen kom en mus och åt upp all min fika. Sen spottade hon ut den och gav den till mig. Han sa "Varsågod" och jag sa "Nej, blä!" Och sen kom en råtta och bråkade med musen. Musen hoppade upp i himlen. Och sen undrade han var råttan tog vägen. Och sen kom musen och tog mitt fika igen och slängde bort det uppe i himlen igen.” Det fanns också barn som hade mer realistiska slut på sagan: ”Då kom min pappa och skulle hämta mig. Då sa jag till min pappa: "Min ryggsäck är borta! Vi kan inte åka utan den!" Pappa letade efter den och jag också. Vi hittade den. Vi åkte hem och åt mitt fika. Och mamma var hemma.” I mitten på höstterminen var det dags för leksaksvisning på förskolan till barnens stora glädje. Barnen fick möjlighet att ta med sig var sin leksak hemifrån som betyder mycket för dem. En och en fick barnen komma fram och sätta sin leksak på ett podie och berätta för sina kompisar vad det var för leksak och vad den används till, vem hen fått den av, hur den ser ut, när barnet brukar leka med den, varför den betyder så mycket mm. Detta var mycket uppskattat bland barnen och de barn som normalt inte brukar/vill prata inför grupp vågade nu göra det. Kanske för att barnet pratade om något det tyckte väldigt mycket om och var personligt?

Under vårterminen var inte något sig likt då Covid-19 förändrade världen. Detta innebar att barnantalet sjönk på förskolan då många föräldrar valde att hålla sin hemma pga av smittorisken. Vi genomförde också flertalet åtgärder på förskolan som att vara i mindre grupper och att vistas mycket utomhus. Arbetet med vårt projekt avstannade och fler spontana aktiviteter i vardagen fångades istället upp. När vi väl var inomhus vistades barnen mycket i sinnesrummet där de fick utforska och uppleva materialet med alla sina sinnen och därigenom ge uttryck för tankar och känslor.

Barnen har även vistats en del i vår bygg och skapat av materialet som erbjuds där. Även här fick de möjlighet att använda olika uttryckssätt och användningsområden.

I ateljén har barnen getts möjlighet att skapa med olika material och tekniker, såsom lera, naturmaterial, vattenfärg mm. Barnen har fått möjlighet att skapa på papper, plexiglas, kakelplattor, Activboard, griffeltavla samt whiteboard. Ibland har vi även haft olika sorters musik på under den skapande aktiviteten.

Utomhus spenderade barnen mycket tid på vår stora gård (under denna tid var vår lilla gård under renovering). Barnen upptäckte flera sätt att uttrycka sig och använda material på.

Några barn upptäckte ett stort hål på vår gård och började fundera kring hur det uppkommit. Vi tog kort på hålet och barnen fick sedan gissa vilka det är som bor i hålet. Många tankar framkom, här är några: ”En giftspindel. Det är ostädat nu.” ”Vanlig spindel. För det är spindelnät och små hål där.” ”En fröken.” ” Kaninspindel.” Precis som i aktiviteten där barnen fick avsluta pedagogens saga ser vi här att några av barnen är mer realistiska i sina teorier medan andra är mer fantasifulla.

Under våren växte intresset för SVT:s figurer Sommarskuggan och Vinterskuggan. Barnen började prata om dessa karaktärer dagligen med en skräck-blandad-förtjusning. De började varje morgon på förskolan med att leta spår inne på de små barnens avdelning. Vi kände att vi ville ta tillvara på deras intresse och fascination över karaktärerna och bestämde oss för att lägga in detta som en litet sidospår i projektet. Så en morgon när barnen sökte efter spår fann de riktigt skuggslem! De haffade snabbt ficklampor och genomsökte hela förskolan efter Sommarskuggan men utan framgång. De hade flera teorier om hur hen lyckats ta sig in och idéer på hur hen ska fångas in: ”Han hade en nyckel.” ”Vi bygger en fälla för att fånga honom.” ”Vi lurar hit honom med hjälp av Vinterskuggan.” Senare på förmiddagen gick barnen ut på vår stora gård och upptäckte skuggslem även där. Sommarskuggan hade varit busig och hängt upp hinkar och krattor i ett träd. Under utevistelsen gick Sommarskuggan förbi gården och vinkade lite och lekte ”titt-ut” med barnen. Detta blev en i raden av påhälsningar från Sommarskuggan. Barnen fortsatte att leta spår och ritade upp fällor som de sedan byggde med konkret material. De ritade även Sommarskuggan. Vi skapade också en FBI-tavla där barnens upptäckter av spår sattes upp. Vi satte också upp deras fällor och pratade om Sommarskuggans egenskaper. ”Den lekte ”titt-ut” med oss, kanske är personen under förklädnaden busig?” Barnen fick också komma med förslag på vem som gömmer sig under dräkten. Några gissade på fröknarna och andra på personer som varit Sommarskuggan under tidigare år, som Hasse Andersson. Något barn stack ut i sin teori då hen sett ett samband med att en pedagog plötsligt behövt gå in och kissa för att sedan återvända till gården så fort Sommarskuggan försvunnit. Även här var några av barnen mer realistiska i sina teorier medan andra uttryckte åsikter utifrån erfarenheter eller fantasi.

Barnens förändrade kunnande:

Vår ateljé fick utökad material i början av läsåret i form av kakelplattor och speglar som barnen efterfrågar och har lärt sig hur man hanterar. De har förstått vad man använder sig av för redskap att måla med och hur man rengör kakelplattorna samt speglarna. Arbetet med lera in ateljén har gett barnen vidgat tänk i hur den kan användas. Barnen utvecklar sina skapelser från att enbart göra enkla figurer till att göra halsband, armband och gestaltat människor.

De har även adderat annat material i form av t.ex. garn som fått föreställa hår. Efter att ofta ha på olika slags musik i ateljén när barnen skapar, ber barnen nu själva om att sätta på musik då de vistas i ateljén. Vi har sett att flera av barnen har utvecklat sandleken genom att t.ex. använda sig av bilar i den. De leker också att sanden är lypsyl och gömmer saker under sanden som kompisen sedan får hitta. Efter upptäckten av hålet ute på vår stora gård har barnen sett hål och andra saker i naturen som de vill undersöka närmare. Barnen visar nu ett större intresse för vår natur samt visar en stor respekt för densamma. De har utvecklat sin förståelse får hur olika funktioner används i ritprogrammet på Activboarden och känner sig nu förtrogna med dem. Ett barn sa ”Jag valde jättestort!” och syftar till tjockleken på pennan. Efter att ha utforskat och arbetat en stund med programmet visar barnet de olika funktionerna för pedagogen.

Barn som tidigare inte vågat prata inför grupp vågar nu ta för sig mer och delge sin åsikt. Då vi har dokumenterat mycket som barnen sedan har fått tagit del av ber barnen nu själva att pedagogerna ska ta kort eller filma barnen, och sedan visa för dem och reflektera kring. Arbetet med sagor har lett till att barnen berättar sagor mer spontant och ber oss pedagoger att berätta sagor för dem. De tar även fram sagokort och andra bilder som de hittar på egna sagor till. Några har även uttryckt att de vill göra en till egenskriven bok. En annan stor skillnad som vi har sett under året är att barnen nu vågar ta sig an en aktivitet mer fritt, utan känslan av förväntningar. De startar upp en aktivitet snabbare och frågor inte frågor som ”vad ska jag göra?” eller inväntar en instruktion i samma utsträckning som tidigare. Detta är väldigt glädjande då vi känner att vi uppnått målet med att skapa möjligheter för barnen att uttrycka sig på olika sätt. Ett sätt att hämma dem i detta är just att barnen agerar som de förväntas göra av oss vuxna. Barnen är inte heller lika påverkade av vad kamraterna väljer att göra utan går mer sin egen väg. Det andra målet vi hade var att vi pedagoger skulle upptäcka och synliggöra barnens olika uttryckssätt. Detta tycker vi att vi också har lyckats med. De individuella aktiviteterna som leksaksvisningen, bokskrivningen och avslutningen på sagan gav oss större förståelse och insikt i det enskilda barnets uttryckssätt.

Framåtblick:

Vi har valt att fortsätta arbetet med barns 100 språk (uttryckssätt) även till hösten då vi inte kände oss klara detta läsår. Detta beror givetvis på situationen med Covid-19 men också för att vi känner att arbetet kan utvecklas ytterligare. Vi har på förskolan valt att inrikta oss på temat sagor då barnen visat stort intresse för detta. Då vi känner att vi inte riktigt lyckats i vårt arbete med matematik detta läsår, kommer detta att vävas in i arbetet med sagorna. Vi kommer då att fokusera på att ställa fler öppna matematiska frågor för att komma åt barnens tankar och uttryckssätt bättre. Vi skrev i metoddelen att vi skulle arbeta med lärplattan för att göra egna sagor. Då detta inte blev av detta läsår tar vi med det som ett förslag till aktivitet till kommande läsår. Samma sak gäller musikväggen som vi tänkte skapa på stora gården.

Regndroppen

Varför valde vi detta område:

Vi har saknat att jobba med fler estetiska uttryck i verksamheten och genom våra mångkulturella fredagar fick vi upp ögonen mer för bland annat dans som uttryck för både kultur, känslor och språk. Vi såg en möjlighet att fortsätta jobba med bl.a. dans och andra skapande aktiviteter för att ge barnen fler sätt att uttrycka sig på. Vi vill framförallt lägga fokus på olika estetiska uttryck, som går hand i hand med Reggio Emilias tankar om att barn har 100 språk, samtidigt som vi ger barnen fler verktyg till att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. Genom att erbjuda barnen fler uttryckssätt tänker vi att vi därigenom även ger dem mer inflytande och delaktighet i sin vardag, samtidigt som vi väver in vårt demokratiska uppdrag i projektet.

Syfte:

Tanken med detta läsårs projekt är att ge barnen olika sätt att uttrycka sina tankar, åsikter och med hjälp av olika estetiska uttryck, utveckla barnens förmågor och vidga deras ordförråd. Samtidigt som barnen får ta till sig an nya material och utforskar dem genom olika skapande aktiviteter, hjälper vi barnen att lära sig uttrycka sig på fler sätt än det talade språket. På så vis kan vi även väva in vårt demokratiska uppdrag där vi ger barnen möjlighet att uttrycka sig på olika sätt och utvecklar även en tilltro till sin egen förmåga genom att testa på nya saker.

Lpfö 18 ”Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenhet i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans” s.14.

”Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande,s.9”

Samtidigt som vi jobbar med 100 språk och estetiska uttryck vill vi även väva in tankar om den hållbara utvecklingen i vårt samhälle genom att arbeta med återvinningsbart material. Detta för att lära barnen om hur vi ska ta hand om vår planet, och att på så vis även utveckla barnens fantasi genom nya material.

Att ge barnen de verktyg de behöver för att kunna uttrycka sig själva - genom bland annat tankar, åsikter och erfarenheter/upplevelser. Att vi tillsammans med barnen utforskar nya material och olika sätt att använda dessa. Vi vill lyfta barnens tillit och förmåga till sig själva genom ett förhållningssätt av att det finns inga rätt och fel uttryckssätt, utan 100 olika lösningar/tillvägagångssätt. Möjligheter.

Mål Lpfö 18:

Vi har utgått från följande läroplansmål: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång och musik, s.14.

Kartläggning/ utgångsläge

I höstas möttes vi av en ny barngrupp där de flesta är ca 1,5 år gamla. Alla har väldigt olika förutsättningar för att lära, både språkligt och mognadsmässigt. Vi såg att med hjälp av detta arbetssätt kan vi möta alla barn på deras nivå och de kommer samtidigt kunna ta lärdom av och inspireras av varandra. Därför valde vi att starta projektet med en gemensam skapande aktivitet som var anpassad till alla barnen, där de alla hade samma förutsättningar. Detta konstverk blir sedan grunden till vårt projekt, där vi även kommer att samla allt vi gör i projektet på en och samma vägg. Vi kommer att utgå från gruppen i största möjliga mån för att barnen ska kunna lära av varandra, inspireras och därigenom även kunna se på kamraterna att det finns olika sätt att göra samma sak. På detta sätt befäster vi grundtanken med de 100 språken ytterligare genom att alla bidrar med olika kreativa lösningar i våra skapande aktiviteter.

Metod & våra reflektioner

Uppstart:

Vi startade upp projekt 100 språk med en gruppaktivitet, en kreativ övning där olika sinnesintryck möter varandra i en öppen skapande miljö. Vi rullade ut och tejpade ihop tapetrullar som utgjorde vår bas. Därefter tog vi in barngruppen med barfota små fötter. I bakgrunden spelades ”i bergakungens sal” och vi börjar ta fram flaskfärg. Barnen får känna in musiken, vi pedagoger klickar ut färg på tapeten. I början var barnen väldigt försiktiga, de tyckte nog att det kändes lite konstigt/ovant att vara kletiga om fötterna.

Vi tar hjälp av några modiga barn som får testa på att doppa fötterna i färgen.

Man ser glädjen i barnens ögon när den kalla kladdiga färgen möter deras fotsulor. De tar modiga steg ut på tapeten. Lite i taget. De barnen bjuder i sin tur in kamraterna att prova! Fotspår börjar bildas över den stora canvasen

och vi erbjuder mer färg.”Oh it’s slippery” säger ett barn när han nästan halkar på stället. Vi pedagoger deltar och uppmuntrar barnen att känna musiken, röra sig. Musiken talar olika till alla barnen.

Vår förväntan var några fotspår över teckningen. Men det visar sig bli en större aktivitet, mer färg tas in, vi känner olika mängder färg, glider runt, klappar händerna i färgen. Det var riktigt kul att se utvecklingen från att barnen till en början inte vågade gå runt eller röra färgen till att hoppa, dansa och doppa händerna i färgen! Vi utforskar färgens möte med fötter och händer ihop med musik i över 40 minuter, helt fantastiskt. Barnen har fått utforska efter egen förmåga, någon valde att iaktta aktiviteten men var ändå en del av gemenskapen där kompisarna sökte upp barnet och bjöd in, visade vad man kan göra. Man märker att det är något vi inte brukar göra, det känns lite busigt och försiktigt i början till att sluta med att det flödade färg och hela canvasen var i princip täckt med färg. Vi såg att barnen hjälpte varandra genom den proximala utvecklingszonen - de som var lite mer tillbakadragna i skapandet, iakttog och tog vid senare i aktiviteten när de sett vad kamraterna gjort för spännande saker. Det blev en trygghet att få stå vid sidan av och få lära sig vad man kan göra med färgen innan man själv deltog. På några ställen skymtar nyfikna fotavtryck om man tittar noga. Detta utgjorde vår bas i projektet - en vacker bakgrund som symboliserar vart vi började vårt möte med de 100 språken.

Reflektion uppstartsaktivitet:

Utöver kreativa aktiviteter, arbetade vi med reflektion efter våra samlingar. På detta sätt synliggör vi barnens tankar och deras reflektioner tas tillvara på, samt vilka kunskaper de tagit till sig. Vi får även syn på vad de visar intresse för, och vad vi kan fortsätta jobba vidare med för att ta tillvara på barnens intresse. Under denna reflektion visar barnen intresse för sig själva. När bilder dyker upp där de ser sig själva visar de både språkligt och med ansikts- och kroppsspråk glädje i att se sig själv. Detta är en av de första tillfällena vi jobbar med visuella reflektioner i större grupp. Där försöker vi skola in barnen i hur vi reflekterar tillsammans och försöker hjälpa barnen språkligt, genom att sätta ord på det vi ser tillsammans. Vi uppmärksammar varje barn och låter de få kommentera bilderna vi ser. Efter vår bild- och filmvisning väljer vi att spela upp musiken från aktiviteten vi nyss iakttagit på Activboarden för att se barnens reaktion. Till en början, är barnen lite avvaktande. De står nära skärmen och backar försiktigt bakåt ju mer dramatisk musiken blir. Vi lyssnar på musiken ytterligare en gång till, och får helt andra reaktioner. Ett av barnen börjar hoppa och stampa med fötterna, och det dröjer inte länge innan resten av kompisarna hänger på. Det är intressant att se hur barnen använder liknande rörelser, som de gjorde vid första tillfället. Vi upplever att barnen tar till sig takt och rytm genom att dansa och röra sig snabbare ju mer musiken öka i både volym och rytm. Barnens rörelser avspeglar rytmen och känslan i musiken, mjuka rörelser när musiken är som lugnast och mer yviga rörelser när takten ökar.

Skapa med olika material:

Nästa tillfälle valde vi att fortsätta utforska vår ateljé genom att erbjuda lite nya typer av skapandematerial för att utmana barnen i sitt utforskande och se vilka saker som tilltalar dem – kavlar, bubbelplast, silkespapper, toarullar, tvättsvampar m.m.

Vi satt alla samlade på ett bord och alla fick varsitt papper. Vi visade upp de olika materialen vi hade i vår lilla låda och Jennie tog fram ett exempel och demonstrerade hur man skulle kunna använda det, på sitt eget papper. En pedagog visar alla färger och visar hur man tecknar varje färg. Barnen upprepar efter egen förmåga, både med ord och tecken. ”Buuun” säger dom. Sedan fick barnen välja ett material och börja måla. De fick även välja vilken/vilka färger de ville ha och fick hjälpa Jennie att hälla upp. Det är spännande att se barnens olika strategier. Två barn väljer en klump silkespapper. Under sin skapandeprocess delar de blickar och skrattar tillsammans. Vi ser att de inspireras av varandra och gör likadant flera gånger, barnen turas om att dela med sig av fler skapandematerial till kamraten genom att lyfta fram korgen och säga ”taaaack”, och säger kompisens namn.

Vi ser att alla barn vågar sig på olika metoder och att de inspireras av varandra, de hittar en slags gemenskap där vi gemensamt skapar våra teckningar och barnen vågar möta de olika materialen på sina villkor. Några provar mängd med färg,

mycket, liiiite. Några provar hårt och mjukt. Några barn prövar att känna färgen med kroppen,

där till och med pannan får agera ”pensel”. Här finns inget rätt och fel.

Bara en grupp nyfikna barn som vågar möta materialen. Vi pedagoger stöttar upp genom att erbjuda korgen med material, sätter ord på vad dom gör, hur de gör i sitt utforskande.

Vi upplever denna samlingen som väldigt givande då de vågade verkligen ta ett kliv utanför normen över hur man ”ska” måla. De utforskade inte bara mötet mellan olika material, utan även känslan mellan färg och hud, motsatser med hårt och mjukt, och matematik genom mängden färg som applicerades på pappret.

Samla naturmaterial :

För att väva in natur i vårt projekt, valde vi att koppla samman skapande och natur i ett, genom att erbjuda barnen en skapande aktivitet med naturmaterial. Under en utflykt till skogen, fick barnen gå tillsammans och samla olika typer av material som gick att hitta,

samtidigt som barnen fick uppleva och bekanta sig med vår fantastiska närmiljö. Med hjälp av påsar kunde barnen samla på sina naturfynd. Det samlades på bekanta material såsom löv, pinnar och kastanjer. Men vi hittade även nya spännande material som barnen inte tidigare utforskat på nära håll,

som bland annat olika typer av mossa, barr, bark, gräs och torkade blommor.

Några av barnen var lite reserverade kring idéen om att utforska vår skog. Ett av våra yngre barn i gruppen blir lite nervös och ledsen.

Ett av våra äldre barn ser henne och läser av att hon är ledsen och lägger sin hand försiktigt på hennes axel och tröstar henne. Barnet tar till sig denna uppmuntran och snart är båda barnen tillsammans igång och utforskar igen. Vi stannar till i en backe, innan vi närmar oss skogen och börjar utforska området vi står i. Vad kan vi hitta här i backen? Barnen tar några nyfikna steg ut i buskarna, efter att hittat ett och annat löv och påträffat några insekter, som sniglar, värms barnen upp till idén och börjar bli intresserade av att gå omkring och utforska på egen hand. Sakta men säkert byts stegen ut mot större kliv, och snart springer de fritt runt i området.

Barnen sprider ut sig lite och går i olika riktningar, men är fortfarande väldigt måna om att vi utforskar tillsammans. Barnen ropar på varandra och går gärna till sina kompisar och visar upp alla olika fynd som man plockat på sig. Vi kan även se att barnen tar till sig olika sätt att utforska på. Några samlar på ett och samma material, medan andra varierar sina fynd genom att plocka flera olika saker. De väljer själva hur och var de vill utforska, några utforskar större område av närmiljön medans några sätter sig på en plats och iakttar naturens skatter på nära håll, gärna på mage och så nära som möjligt. Ett av våra barn hämtade en stor pinne, och visar upp pinnen för gruppen. Rätt som det är vill resten av kompisarna också leta efter stora pinnar.

Skapa med naturmaterial:

Med naturmaterialet som barnen hittat och samlat in, kunde vi påbörja vår skapande aktivitet. Samlade i ateljén, dukade vi fram materialet så att det låg synligt och tillgängligt på bordet framför barnen.

Utöver skapandet, var syftet med denna aktivitet att låta barnen få möjligheten till att lära känna de olika materialen. Hur känns materialet? Vi använder våra sinnen, vi känner med fingrarna, vi luktar och tittar.

Ett barn väljer att smaka på en pinne och inser snabbt att det inte går att äta. Ett annat tar fram två kastanjer och knackar dem i varandra. Hur låter materialet? Vi sitter en stund och utforskar på nära håll med alla våra sinnen innan barnen erbjuds ett par ramar.

En pedagog demonstrerar hur man skulle kunna använda sig av ramen, genom att hon väljer ut några av kottarna och pinnarna och placerar dem innanför ramen. Barnen får sedan göra likadant med egna ramar. De får välja fritt bland de olika material som står framme på bordet. Ett barnen tar fram en pinne och gör ett försök på att teckna färgen på pinnen. Hon tecknar röd istället för brun men vi tycker att det var kul att se att hon försökte använda tecken för att beskriva materialet. En annan benämner varje föremål han tar i och uttrycker sina upplevelser med ord. ”Inte gott”, säger han när han luktar på kotten. Även här, uttrycker sig barnen på olika vis i sitt skapande. Någon tar mängder av material och fyller ramen tills den blir full, medan någon tar en sak i taget och placerar sakerna ovanpå varandra, som ett bygge. Ett barn väljer att med hjälp av en pinne dela av ramen på diagonalen och fyller de två olika ytorna på olika sätt.

Det är fascinerande att se att barnen använder sig utav olika strategier för att fylla sin ram.

Vi ser även ett fantastiskt samspel bland barnen. Några av barnen som sitter intill varandra, väljer att dela med sig av sina material till varandra. De tittar på varandras ramar, utbyter kommentarer som ”titta” och ”wow” och delar glädje med varandra.

Reflektion kring naturskapande:

När vi känt oss färdiga med vårt arbete med natur, var det dags att reflektera kring det vi hittills gjort. Tillsammans med barnen, sitter vi och samtalar kring bilderna som visas på Activboarden. Vi upplever att de uppskattar att få se bilderna på sig själva och på varandra. Barnen går gärna fram och pekar på skärmen, berättar vem som är på bilden och vad de gör. ”Hon luktar på en kotte” säger de när en bild på kompisen dyker upp på skärmen. ”Han går i skogen” säger ett annat barn. På en av bilderna, som var tagen i skogen, kan vi se att ett av barnen är ledsen och hur kompisen tröstar henne. Kompisarna uppmärksammar och läser av känslorna genom bilden. ”Hon är ledsen, hon inte glad” säger ett av barnen. Vi samtalar om känslor och hur man är en bra kompis, genom att bland annat trösta varandra när någon är ledsen.

Former:

Vi hade förberett ett material där vi klippt ut former i rött, gult, blått och grönt. Vi benämner formerna, och barnen upprepar. Sedan är det dags för huvudaktiviteten för denna projektsamling: vi ska lägga oss på golvet för att illustrera formerna. Några ställer glatt upp när vi ber dem lägga sig på golvet. En pedagog lägger sig med barnen på golvet, och hjälper till att lägga barnen som formen.

Den andra pedagogen ställer sig på en stol och tar ett kort på barnen uppifrån för att kunna tydligt se formen. Dessa kort användes vid en senare samling som en fortsättning av aktiviteten. Vi fortsatte samlingen med att arbeta vidare med våra färgglada former.

Vi tog fram våra ”färggubbar” som även dem har olika färger på sig. Vi ber sedan barnen en och en att sortera dessa. Barnen får tolka uppgiften på det sätt de önskar, eftersom möjligheten finns att sortera efter färg eller form.

Detta gjorde vi medvetet för att se hur barnen tänkte kring uppgiften. Vi visade inte heller något exempel på hur man kan sortera, utan delade ut formerna fritt mellan barnen. Vi märkte att barnen sorterade olika, de äldre såg helheten men vi ser att de kopplade genomgången av våra former tidigare under samlingen, och därefter sorterade efter form hellre än färg. De flesta yngre sorterade efter färg. Ett barn väljer att lägga sin form på en av formgubbarna, när hon är färdig säger hon ”sådär, och konstaterar att hon är nöjd med det hon gjort. Barnen försökte rätta varandra men vi pedagoger visade att båda svaren är lika rätt. Vid en senare samling samma vecka genomförde vi samma aktivitet men med nya former i svart papper, och så fick vi se att alla barnen började sortera efter former istället. Barnen uppskattade detta material och detta medförde att vi tog fram materialet flera gånger under veckan för att prata och sortera former.

Reflektion former:

Efter våra formsamlingar har vi återigen samlat barnen för reflektionssamling. Vi pratar om vilka barn som är med på bilden. När vi kommer till våra formbilder där barnen ligger som en form gemensamt på golvet händer det något. Ett av barnen ser sig själv på en av bilderna där de formar en triangel. Barnet uppmärksammar oss på att det är hen på bilden och lägger sig på rygg, likadant som på bilden! När hen lägger sig på golvet gör de andra barnen likadant. Vi kan tydligt se styrkan i gruppen, att alla kan inspirera varandra och hjälpas åt i sitt lärande. Vi avslutar samlingen med att ta fram utskrivna bilder av när barnen illustrerar former med kroppen. Denna gången får barnen sortera de färgglada och de svarta formerna utifrån bilderna på sig själva. Barnen kände genast igen formerna på bilden och sorterade utifrån former denna gången. Detta tycker vi är ett stort framsteg eftersom barnen tolkar bilden på sig själva och kopplar dem till de former vi har lärt oss, och därigenom använt oss utav olika estetiska uttryck för att uttrycka oss på detta matematiska sätt.

Vi upptäcker cirkeln:

Vid en spontan aktivitet tar vi med några barn in i ateljén och sätter oss för att måla med flaskfärg. Inne i ateljén sitter det olika former på väggen. Från ingenstans ser vi ett av barnen peka på väggen och säger ”cirkel”, varpå vi får syn på en orange cirkel på väggen. Vi uppmärksammar att barnet iakttar formen före färgen, precis som vid vår tidigare aktivitet. En pedagog ber barnet att måla en cirkel. Barnet målar en perfekt cirkel och säger ”sådär”. Här ser vi att barnet tagit till sig vårt projekt och börjar nu se former i vardagen.

Spontan aktivitet med lera och matematik:

Vi har en gemensam spontan samling med grupp Solstrålen. Vi satte oss återigen i ateljén, denna gången med lera och började utforska den. Någon började göra några bollar, så börjar barnen genast koppla detta till att vi gör cirklar (10), och vi pedagoger ser en möjlighet att fortsätta jobba med former. Vi tar fram lite i taget av vårt formmaterial och barnen börjar individuellt utforska formerna med hjälp av leran. Några skapar egna former med hjälp av leran, någon annan fyller i en forms konturer med hjälp av bollarna. Det är spännande och fascinerande hur så många barn tillsammans utforskar former på olika sätt med hjälp av samma typ utav material. Vi ser samspelet mellan matematiken och leran där barnen fritt får erövra känslan av de olika formerna genom leran.

Avslutning gemensam skulptur:

Vi kommer under kommande vecka avsluta projektet med en gemensam aktivitet där vi tillsammans skapar en skulptur som ska representera de 100 språk vi jobbat med. Skulpturen kommer att bestå utav en hink som vi fyller med cement och sedan sätter i pinnar som vi plockat i skogen. Denna ska vi sedan färglägga och eventuellt lägga till fler element för att göra skulpturen representativ för det lärande och de aktiviteter vi genomfört under detta läsår.

Sammanfattning av måluppfyllelse, samt reflektion och utvärdering:

Vår tanke var att låta läroplanens olika ämnesområden möta de 100 språken och låta dem dra nytta av varandra i kombination med våra sinnen och barnens nyfikenhet och kompetens skapa ett projekt där det inte finns något rätt eller fel, utan massa gemenskap, glädje och individer som växer i en tillåtande lärmiljö. Vi startade upp med en gemensam aktivitet där alla var olika delaktiga, både som åskådare och deltagare. Här började vi se gruppens styrka genom att de bjöd in kompisarna till leken genom uppmuntrande ord och försöka ta med kompisarna till aktiviteten. Vi respekterar att alla barn inte var lika intresserade av aktiviteten, och lät dem delta på sina villkor. Resultatet av hela vårt projekt har blivit att vi tydligt kan se hur barnen har växt som individer genom att våga pröva på mer och vara mer fria i sitt skapande. Från en aktivitet till en annan har barnen blivit mer och mer fria och aktiva i sitt skapande, något som varit ett av våra huvudmål. Detta eftersom syftet med aktiviteterna var att vidga barnens vyer genom olika material, ämnen och tillvägagångssätt i våra aktiviteter. På det sättet menar vi på att vi uppfyllt vårt mål.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång och musik,” s.14.

Vårt projekts styrka har varit gruppens gemenskap och trygghet där barnen tillsammans växt, uppmuntrat varandra och på detta sätt dessutom blivit mer starka individer som har en god tilltro till sin egen förmåga. Något som vi ser som ytterligare en vinst med detta projekt. Vi ser barn som blivit till starka trygga individer genom att våga vidga sina vyer genom olika erfarenheter samt att alla har lyckats hitta sin egen plats i gruppen där barnen visar goda empatiska förmågor att se, hjälpa och respektera varandra genom dessa aktiviteter. Att alla barn har vågat pröva egna tillvägagångssätt och material där allt är tillåtet och barnen ser och lyfter varandra, med enkla medel som ett skratt eller leende, eller att dela en upplevelse med sin kompis.

Vi önskar att vi hade haft möjligheten att ytterligare utforska fler uttryck och aktiviteter som vi planerat, men pga rådande situation i världen med Covid-19 har vi tyvärr inte haft möjligheten att genomföra resterande uppgifter som tänkt.

Hur kan vi fortsätta med projektet/ vad visar våra barn intresse för?

Under projekt 100 språk har vi tyvärr inte haft möjlighet att genomföra alla aktiviteter vi hade för avsikt att göra. Vi ser att genom de 100 språken har barnen berikats i sitt lärande och i sitt identitetsskapande där de fått en god tilltro till sin egen förmåga. Vi ser att barnen har uppskattat de olika estetiska uttryck som de fått pröva på och vi tror att det vore bra om vi fortsatte jobba vidare med de 100 språken för att fortsätta ge barnen möjligheten att fortsätta hitta sin identitet och sin egen röst för att kunna lära sig att uttrycka sig på olika sätt. Samtidig har vi sett ett stort intresse för böcker och sagans värld. Vi tänker att det vore spännande att fortsätta jobba vidare med de 100 språken, men med inriktning på sagans värld. Där kan de 100 språken utmana och berika barnens lärande och öva dem såväl språkligt som deras fantasi, och fortsätta visa dem att det finns inget rätt eller fel.

Solstrålen

Syftet:

Att barnen ska få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt genom olika redskap.

Mål:

Att barnen förstår att det finns många olika sätt att uttrycka sig på och inte enbart genom talet.

Läroplanen för förskolan - Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

...förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans S.14

...intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa s.14

...förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap s.14

...förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta s.14

...intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation s. 16

...öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande s.12

Metod:

Vi ska starta med en skapande aktivitet. Barnen ska få arbeta med lera. De ska få skapa sina egna djur, som de själva får välja. Efteråt kommer vi samtala om djuren och barnen kommer få berätta för varandra om sitt djur. Barnen kommer även få måla dessa djur och de kommer att få sätta fast sin teckning på ett färgat papper och på så sätt skapa sin egna tavla. Genom detta kommer barnen få möjlighet att lära sig mer om naturen och dess djur. Samt utveckla sin skapande lust.

Därefter kommer vi börja med fotografering. Barnen kommer få ta bilder på omgivningen och sig själva. Barnen kommer även få möjlighet att använda sig utav en spegel. Sen kommer vi pedagoger att skriva ut dessa bilder och prata om dem. Vilka är det på bilderna? Vad heter kompisarna? Vad gör de? På så sätt får de möjlighet att dokumentera varandra och föra en diskussion.

Vi kommer sedan hoppa över till matematik. Vi kommer använda oss av cirklar, kvadrater och rektanglar som barnen kommer att få skapa sina egna gubbar av. På så sätt lär de sig matematiska begrepp. Under barnens teckningar kommer vi pedagoger att skriva en dokumentation om hur barnen gått tillväga och vad de sagt under aktiviteten. Detta kommer vi sedan att sätta upp i Bibbis rum. Vi kommer även passa på att räkna med barnen.

Därefter kommer vi ta in dans, musik och sång i projektet. Barnen kommer få lyssna på musik från olika länder. Länder som barnen själva kommer ifrån. De kommer även få dansa och sjunga tillsammans framför Activboarden. Eventuellt kommer de även att få testa på olika instrument. På så vis får vi in kultur i projektet.

Vi kommer avsluta med att binda samman projektet genom att barnen kommer få visa upp sina saker och material som de gjort under året för varandra. Sedan är tanken att vi kommer att ge ut deras saker på sommarfesten.

Genomförande:

Vi startade med en skapande aktivitet som gick ut på att ge barnen möjlighet att lära sig mer om djur och natur och utveckla sin skapande lust. Vi började med att ha en samling där vi pratade om några olika husdjur och djur som lever i skogen. Vi hade plockat fram några leksaksdjur och ställt på ett bord och frågade barnen om de visste vad det var för djur? Vart de bor? Vad de äter m.m. Varje barn fick sedan välja var sitt djur att fördjupa sig i. Denna samling ledde oss sedan vidare till den skapande aktiviteten. Vi samlades utomhus och barnen fick måla de djur som de valt.

För att sedan binda ihop det vi gjort hade vi återigen en samling där barnen fick visa sina teckningar och berätta om sina djur för varandra. Denna skapande aktivitet avslutades sedan med att de fick skapa sina egna djur utav lera.

Vi lämnade sedan denna aktivitet för att gå vidare till nästa som var fotografering. Barnen fick i uppdrag av oss pedagoger att fota sin omgivning, saker de tycker om, sina kompisar eller sig själva. Denna aktivitet fick barnen göra enskilt och tillsammans med en pedagog. Vi började med att utforska kameran, hur gör man egentligen när man tar kort? Därefter fick barnen fota på egen hand.

Bilderna som barnen tog samt vad de sagt under fotograferingen samlades i ett Pic collage som vi pedagoger ordande. Pic collagen sattes sedan upp på väggen inne i Babbas rum. När alla barnen fotograferat var det dags att avsluta denna del av projektet. Detta gjordes genom att vi samlade hela barngruppen för att ha en återkoppling. Barnen fick då tillbaka sina pic collage och kollade på de bilderna som de tagit. De som kunde, berättade om sina bilder för fröknarna och kompisarna.

Därefter introducerade vi matematik för barnen. Vi fokuserade främst på matematiska begrepp och barnens skapande lust under denna aktivitet. Det hela började med att vi hade en samling där vi introducerade formerna kvadrat, rektangel, triangel och cirkel för barnen. De fick försöka leta efter föremål som var runda, kvadratiska m.m., samt para ihop rätt former med varandra, samtidigt som de försökte lära sig deras namn.

Detta gjordes under flera tillfällen. Vi hade också samlingar med flanosagan ”form-monstret” då barnen fick i uppdrag att en efter en plocka ned formerna från tavlan.

Vi avslutade denna del av projektet med att barnen fick skapa sina egna formfigur-tavlor.

Barnen dokumenterades under aktiviteten och under deras tavlor satte vi fast dokumentationen och de bilder vi tagit på barnen under tiden som de skapat. När tavlorna var färdiga laminerades de och sattes upp inne i Bibbis rum. Vi avslutade denna del av projektet med att samlas i teaterrummet. Här fick barnen se ett bildspel från aktivitetens gång

och därefter påbörjade vi projektets sista del som var sång, dans och musik. Barnen fick dansa med sjalar till musik framför Activboarden.

Tanken var att vi skulle ha flera samlingar och aktiviteter. Men denna del av projektet avslutades tyvärr tidigare än tänkt i och med Covid-19 situationen och få barn på plats.

Vi avslutade vårt projekt ”Barns 100-språk” med att sätta ihop allt material till böcker som barnen fick ta med sig hem. Dessa böcker delas ut till barnen under firandet av vår nya gård!

Barnens förändrade kunnande / Reflektion:

Under projektets gång har vi märkt en stor nyfikenhet och lust att lära bland våra barn. Vid första aktiviteten hade vi som mål att barnen skulle få lära sig mer om djur och utveckla sin skapandelust. Tanken var att ge barnen möjlighet att skapa genom olika metoder så som lera och målning. Det blev många unika teckningar under första aktiviteten.

Här är några av de saker som barnen sa när de målade: ”katt”, ”hare”, ”målat”, ”målar orange”, ”målade en katt” ”hon målar också katt.”

Vi upptäckte att barnen inte bara uppmärksammade sina egna teckningar utan även kompisarnas och visade intresse för vad de målade.

När barnen sedan fick skapa sina egna lerfigurer upptäckte vi att många utav barnen ändrade sina tankar om sitt skapande under processens gång. Ett av barnen började med att göra en strut, till en liten stuga till att slutligen ha skapat en rulle. Ett annat barn skapade en katt som sedan blev till färgen lila när den var klar. Under aktiviteten samtalade barnen såväl med varandra som fröknarna om sina figurer: ”Katten sover”, ”lila”, ”en liten stuga”, ”blev många lamm.”

”Ekorren har en sten i handen, [sa ett barn] till ett annat barn.” Vi märkte att de var stolta över vad de skapat och nyfikna på vad kompisarna skapade.

”Blev en rulle”, [svarade kompisen] och visade upp sin lerfigur.

”...förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans” Lpfö 18, sid. 14

”...förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.” Lpfö 18, sid. 14

Vid nästa aktivitet-fotografering var tanken att barnen skulle fota sin omgivning fritt. Men att de som ville kunde få ta hjälp av en spegel för att först kolla på sig själva och sedan fotografera sig, men då vi inte såg något intresse i detta från barnens sida så valde vi att inte ha med det.

Det var en stor skillnad beroende på vilket barn som fick fota. Det märktes att vissa hade mer erfarenhet av en Ipad än andra. Vi startade därför med att gå igenom hur man fotar innan barnen fick fota helt på egen hand. Vissa av barnen var väldigt självsäkra i sitt fotograferande. Ett barn fotade t.ex. leksaker som hon gillar och ett annat barn fotade en bild av sin syster. Några av barnen fotade mer ospecifikt och vissa behövde lite hjälp med att komma igång. Vi märkte att barnen var väldigt försiktiga och tog ansvar för ipaden under fotograferingen.

”...öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande” Lpfö 18, sid. 12

Vi märkte ett ganska stort intresse för fotografering bland barnen genom att de bad oss om att få fota även vid andra tillfällen som till exempel vid uteleken. Vid ett tillfälle satt ett barn i sandlådan och hade byggt ett sandslott. Hon kollade på fröken och frågade ”Får jag fota?” vilket hon självklart fick. Hon fick sedan låna en mobil och dokumenterade helt på egen hand sin skapelse!

”...intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.” Lpfö 18, sid. 16

När vi sedan hade återkoppling och barnen fick tillbaka sina bilder var de ivriga. Det blev det många diskussioner.

”Det är jag”, sa ett barn.

”Det är också jag”, förklarade samma barn.

”Tagit kort den”, sa ett barn och pekade på sin bild.

”Ipad”, sa ett barn.

”Det är [kompisens namn]”, förklarade ett barn för en pedagog.

Här märker vi återigen barnens intresse för kompisarna och att de uppmärksammar och ser varandra.

”...intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier,såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa” Lpfö 18, sid. 14

Under matematikdelen i projektet har vi märkt en stor förändring i barnens kunnande. I början var det endast några få barn om kunde relatera till former, dess olika namn och tillhörande figur. Vid vårt första möte med formerna valde vi att presentera alla former för barnen och när vi märkte att cirkel var den lättaste formen att hitta i rummet fokuserade vi mest på den under den första samlingen. När vi sedan tog in alla former igen hade barnen koll på vilken som var cirkel medan de fokuserade mest på vilken färg de andra formerna hade.

”Den är gul!” - om trianglarna

”Grön” - om rektangeln

För att introducera de andra formerna lite mer tog vi hjälp av en flanosaga där man sjunger om de olika formerna. När vi var klara med flanosagan fick barnen i uppdrag att en efter en plocka ned formerna från tavlan. På så sätt kunde vi se att de flesta av barnen hade koll på formernas namn. Vi upptäckte även att barnen kunde börja nynna på de olika sångerna vid andra tillfällen som till exempel i sandlådan, det blev då naturligt att de pratade om de olika formerna.

”En triangel, busig” - Barnen triangel busar i sången.

När vi sjöng om Gumman cirkel var det ett barn som gjorde en kaka – precis som Gumman Cirkel gör.

Vid ett tillfälle hittade vi stenar i olika storlekar när barnen då såg att stenarna var formade som cirkel, triangel, kvadrat och rektangel.

De har också hittat och diskuterat former i leken till exempel på strumpor, i byggklossar, sandkakor och skogspromenader.

Vid ett tillfälle satt vi ute och målade på kakelplattor ute och en pedagog ritade en kvadrat. Ett barn uppmärksammade då detta och berättade för kompisarna att det var en kvadrat på plattan.

I slutet av matematikdelen fick barnen i uppgift att skapa en form-figur. Här märktes det tydligt att barnen hade tagit till sig vad de olika formerna heter. De barn som kunde benämna med ord pratade om vilken form som skulle vara t.ex. huvud, ben eller arm. Något barn kom fram till att figuren skulle ha en triangel som huvud och ett annat barn ville ha en kvadrat. Ett barn benämnde cirkel på sitt hemspråk vilket visar på att han även har tagit med sig sina nya kunskaper hem och där berättat vad han lärt sig.

”...förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta”, Lpfö 18 sid. 14

Sammanfattning:

Vårt mål var: Att barnen förstår att det finns många olika sätt att uttrycka sig på och inte enbart genom talet.

Vi känner att vi har uppnått målet till viss del. Vissa aktiviteter kan vi i efterhand se att vi hade styrt lite för mycket i, som till exempel när vi hade våran första aktivitet där barnen fick jobba med djur. Istället för att ge dem färdigt material (utskrivna bilder på djuren de valt) som de fick färglägga, hade vi istället kunnat ge dem ett blankt papper och låtit de få måla fritt. Vi tror då att utfallet kanske hade sett annorlunda ut. Kanske hade de skapat något helt annat än vad vi pedagoger trott. På samma sätt som de gjorde när de skapade med lera och deras djur förvandlades till helt andra saker än vad vi hade förväntat oss. Vi tror även att detta hade öppnat upp för mer diskussioner bland barnen såväl under aktiviteten som själva samlingen där de fick visa upp sina teckningar för varandra.

Vi känner samtidigt att andra aktiviteter som vi genomfört har hjälpt barnen att hitta nya sätt att uttrycka sig på än bara genom talet som t.ex. vid fotograferingen där vi såg ett stort intresse att uttrycka sig och berätta via bilder. Här gav vi barnen så få instruktioner som möjligt för att de på så sätt skulle få möjlighet att uttrycka sig helt på egen hand.

Under vår musik och dans-samling såg vi ett stort intresse för det som uttrycksform. Detta intresse ska vi ta med oss i vårt fortsatta arbete med barns 100 språk och försöka utveckla mer i den dagliga verksamheten.

Vi är nöjda med det vi hann göra i projektet men hade gärna fortsatt jobba vidare med 100 språk då vi inte känner oss helt klara. Framför allt för att det är ett otroligt stort område att jobba med och det finns så mycket mer att göra inom detta område.

Vi har sett ett stort intresse för sagor hos barnen där vi ser stora möjligheter att arbeta vidare.

pix pix pix