image

Resultatuppföljning

Snöflingan - Mångkulturalitet: Vi lever i ett multikulturellt samhälle där olikheter genomsyrar hela landet

Syfte: Att ge redskap och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.

Mål:

Att barnen utvecklar sin förmåga att leva med, hantera och förstå att det finns en mångfald av olika sätt att leva och vara i världen.

Att tänka normkritisk och utveckla medvetenhet om att ens egen tolkning av verkligheten inte alltid är den enda rätta. Det handlar även om att kunna se att vi ibland beter oss olika beroende på vilken kultur vi kommer ifrån.

Läroplan för förskolan Lpfö 98/16 - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Förståelse för alla människors lika värde, (s.8)

Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, (s.8)

Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, (s.9)

Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. (s.10)

Metod:

Vi vill fokusera på mötet mellan olika kulturer där miljöer, språk, klädsel, musik, mat, mm synliggörs. Dessa möten ska gestaltas genom olika former som i böcker, film, hemliga gäster, mm. Men även kunna se skillnader i djurriket och naturen och hur dessa påverkar varandra. Både i människolivet och djurriket ser man de unika egenskaper som bidrar för ett hållbart samhälle. Strävan är att barnen ska kunna möta och bemöta andra människor utan schabloner och fördomar utan i en förståelse av de värden som ligger i en kulturell mångfald. Genom att erbjuda barnen många uttrycksmöjligheter som sånger, drama, litteratur, djur, dockor och filmvisning har vi uppmärksammat olika traditioner samt kunnat reflektera tillsammans om dessa företeelser.

Vi har ”rest” till olika kontinenter och landat i olika länder. Vi har lagt extra fokus på de länder som våra barn representerar. Under dessa besök har vi arbetat med olika språk som swahili, finska, engelska och spanska. Genom samtal har barnen fått tala om sina egna uppfattningar och erfarenheter om dessa olika språk. Vi har använt kartan, bilder och filmvisning för att prata om olika länder och huvudstäder, vi har även pratat om sång, dans och mat. Exempelvis när vi reste till Indien kunde vi uppskatta yoga, heliga kossor och elefanter. Barnen har fått möjligheten att kunna se och reflektera om olika sagor ifrån olika kulturer exempelvis ”Rödluvan och vargen” (Tyskland) och ”Mamy Wata och monstret” (Afrika) samt ”Kjelle åker till Indien”. På så sätt har olika kulturella olikheter kommit fram.

Vi gjorde en dykresa och besökte olika havsdjur. Med hjälp av ”kuben” kunde vi skapa en havsmiljö och lärde oss namn på olika havsdjur och om hur dessa lever. Eftersom vi är en förskola med naturinriktning tror vi att utevistelsen ger den mest konkreta upplevelsen av naturen. Under vårterminen kunde vi uppskatta fåglar, blommor och fjärilar. Montessorirummet har också hjälpt barnen att utveckla sin förståelse för olika kulturer. Där finns exempelvis flaggor, olika djur, snäckor, mm. På så sätt har vi även trasslat in det naturvetenskapliga lärandet i meningsfulla erfarenheter för barnen.

Vi har även uppmärksammat och samtalat om traditionella högtider från olika länder bl.a. från Islam och kristendomen. Som hjälpmedel har vi använt en multikulturellt kalender och filmvisning. Vi har bl.a. klätt julgran, besökt en kyrka och tittat på en julkrubba, firat Lucia och Halloween, påsk, etc.

Resultat och analys:

Vilket är barnen förändrade kunnande? Vi har arbetat under ett helt år med mångkulturalitet projektet. I dessa olika kulturmöten har barnens uppfattning till sin egen och andras kulturer ökat samt utvecklat sin nyfikenhet och öppenhet för andras kulturer och språk. Detta har skapat tillit och trygghet över deras egen kultur. Barn med etnisk bakgrund har känt sig stolta över sitt ursprung och vågat tala öppet om det. Barnen har lärt sig namnen på olika vilda djur från Afrika och havsdjur. Barnen har lärt så att de kan använda bilder, dockor eller sig själva som verktyg för att berätta eller dramatisera en saga exempelvis Rödluvan .

Varför fick vi detta resultatet? I början av höstterminen 2017 valde vi Afrikas kontinent för att samtala om dess olika länder, musik, djur, vanor, etc. Vilka barn kommer från Afrika? Hur kommer man fram till Tanzania? Vilka djur lever där? Dessa frågor kunde barnen svara och diskutera med varandra. Vissa barn kände igen sina hemländer och ville mer än gärna prata om de. Under dessa deltagande kunde man se hur de tog till sig kunskap om Afrika. Vi tittade även kortfilmer om Afrikas djur och musik samt spelade på olika trummor och dansat. Björnen Ebbes besök och ”Leo reser till Afrika” öppnade nya möjligheter för barnen att återvända till den kunskap de tagit med sig, exempelvis så reste Ebbe till savannen och visade oss djuren från Afrika. I denna andan fortsatte vi och arbetade med alla kontinenten och landade på några länder för att utforska dem.

Sagan om Rödluvan blev väldigt omtyckt av barnen. Vi presenterade berättelse i olika former så som med overhead och dockteater. Barnen uppskattade det och fick inspiration och mod att återberätta sagan. De ville gärna återberätta sagan med hjälp av overheadbilder, bilddockorna och sig själva. Vi spann vidare och vävde ihop två olika världar, Leo och rödluvan. Leo är en slag dokumentär om Afrika och rödluvan en saga. Barnen kunde uppskatta detta kulturmöte av verkligheten och sagovärlden. Resultatet blev en egen sagobok om Rödluvan och Leo. Barnen var jätteduktiga att stå fram och följa sagans struktur. Barnen som tittade visade respekt för sina kamrater som berättade sagan. Under vårterminen fick barnen tillbaka liknande upplevelse när vi arbetade med ”Mäster skräddaren” saga.

Med hjälp av ”kuben” öppnades ett nytt fält där barnen kunde uppleva havet. Barnen utvecklade kunskap om olika havsdjur. De visade intressen av att kunna måla och bygga akvarier och hajar.

Koppling mellan metod och resultat. Vi strävar efter en hoppfull och meningsfull framtid därför har det varit viktigt att förmedla barnen att olikheter är en tillgång. Vi anser att barnen har förmåga att ta ansvar för sina handlingar då vi genom samtal har hjälpt dem att lösa olika konflikter och dilemma som uppstår i deras vardag. Den värdegrund som förskolan vilar på har varit levande i hela vår projekt. Vi har bl.a. använd spelet ”Ajabaja” som får barn att prata om kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Vi har också använd böcker som ”Pejes många frågor” och ”Ska vi va? ” Som handlar om livsfrågor och att lära sig visa hänsyn och tolerans mot varandra.

Under projektets gång har vi försökt inspirera och väcka barnens intressen. Exempelvis fastnade barnen för vulkaner och vulkanutbrott då vi besökte Island. Vi har ”lyssnat in” vilket material som gör barnen intresserade och utifrån det har de kunna välja vad de vill arbeta med. I ett tillåtande förhållningssätt har vi experimenterat vulkanutbrott med diverse material. Barnen har också velat baka samt hjälpt till att göra trolldeg. Barnen älskar att måla och blanda färger. På så vis har vi också vävt in kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Varje vecka informerar vi, genom Mitt 24, föräldrar vad vi gjort under veckan. På det viset håller de sig uppdaterade och visat sitt intresse genom att ställa frågor till oss pedagoger. Vi bjöd in en förälder som berättade om sitt hemland Tanzania. Vi tittade på bilder och avslutade med frukter från det landet.

Vidareutveckling:

Hur går vi vidare utifrån de resultat vi sett och den analys vi gjort? Under årets lopp har vi fått vittna om hur viktigt det är att vara närvarande. Vi har lyssnat på barnens frågor och tagit vara på barnens nyfikenhet och tankar. Detta har hjälp oss att kunna planera utifrån deras behov och intressen.

Först och främst anser vi att det är viktig att personalen behöver stimulans för att komma igång. Vi skulle kunna också ha mer utbildning, som kan ske i form av studiedagar, föreläsningar eller nätverk för att kunna hantera utmaningar. Detta skulle hjälpa oss att känna oss mer säkrare och trygga i vår roll men också att skapa ett meningsfullt lärande för barnen. För det andra det skulle vara intressant att koppla den interkulturella delen med hållbar utveckling med fokus på naturvetenskap och ekologi. I vår läroplan står det att förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp (Lpfö 98/16 s. 10).

Hållbar utveckling handlar om människors ansvar och valmöjligheter i nutid utan att påverka för kommande generationers möjligheter i framtiden. Den sista månaden har vi börjat att lägga fokus på växthuseffekten och klimatförändringar. Barnen har visat intresse för dessa fenomen som uppstår i våran natur. Det vore klokt att spinna vidare på till nästa termin och samtala om hur dessa påverkar oss samt hur vi kan vårda vår planet. Syftet är att barnen ska kunna utveckla en ansvarskänsla, respekt och klarsynthet för miljön. Detta skapar även att barnen utvecklar en kritisk förhållningssätt där de kan ha en reellt inflytande och påverka till en bättre och hållbar framtid.

image image image image image image image image image image image image image image image image image

Regndroppen - Projekt: Mångkulturalitet

Syfte: Att få barnens intresse och förståelse för sin egen och andras kulturer och språk att växa.

Mål:

Utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde.

Sträva efter att olika kulturer och språk blir en naturlig del i vardagen.

Mål kopplat till Lpfö 98/16:

”Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.” sid 8

”Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.” sid 9

”Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.” sid 9

Metod:

Under slutet av vårterminen 2017 såg vi på förskolan att barnen visade ett intresse för andra länder samt att alla var lika mycket värda. Några av barnen började även visa förståelse för att alla människor såg olika ut. De pratade mycket om vart de själva bodde och hur deras familjer var uppbyggda. Under första delen av läsåret valde vi att rikta vårt projekt mot barnens egen närhet – den närmaste miljön och familjen. Under den andra halvan lade vi mer fokus på andra länder, framför allt de länder vi har representerade i vår barngrupp.

Under projektets gång har vi behandlat flera ämnen inom mångkulturalitetens ramar, där vi både fokuserat på identitet och individ samt jordens alla klimat och länder. Tidigt märkte vi ett stort intresse när fokuset låg på egen identitet, när barnen fått arbeta mycket om sig själv om sin familj samt egna intressen. Barnen fick chansen att måla egna självporträtt och ta kort på sin omgivning för att visa kompisarna i barngruppen. Vi välkomnade även föräldrar till att delta och engagera sig i projektet då fokuset låg på barnets familj och omgivning. Föräldrar med barn fick då i uppgift att tillsammans ta kort på sin omgivning som barnet fick presentera inför barngrupp på samlingsstunderna. Det var inte bara foton på personerna, men även hus, bilar, eventuella husdjur etc. Men allt eftersom märkte vi att fokuset kring de själva började svalna. Vi såg nu istället ett ökat perspektiv och intresse för varandra, där det nu var roligt att lära sig nya saker om sina kompisar och deras respektive omgivningar.

Vi ser att barnen tagit till sig, inte bara information om de själva, men information de fått och lärt sig om alla barn i barngruppen. Vi upplever att projektets riktning har lett till bättre förståelse för varandra som bidragit till bättre gemenskap för hela gruppen. Barnen tar fler initiativ till att sitta och arbeta tillsammans med våra olika material, bl a. våra flagg-böcker som hänger inne på avdelningen.

Utöver gemenskap, upplever vi att barnen fått ökad förståelse till vårt språk i samband med ett utökat ordförråd. Barnen visar att de förstår vad vi har pratat om genom att de själva samtalar om dessa ämnen utöver projekttid. Det är inte bara diskussioner om varandras husdjur utan även prat om länder. I vår barngrupp finns det flera barn som representerar mer än ett land, då deras föräldrar har rötter från ett annat land än Sverige. Flera utav barnen har lärt sig att med hjälp av en flagga veta vilket land de pratar om och vem det är som har en koppling till landet. De visar stor förståelse för att det bor människor på andra platser i världen och att dessa talar olika språk. Vi har barn i vår barngrupp som besitter mer än ett språk vilket gör att vi naturligt väver in deras hemspråk i verksamheten. Vi valde att väva in hälsningsfraserna på de olika modersmålen i form av lappar som hänger ute i vår hall. För alla barn är det en självklarhet att svara ”hej” på sitt modersmål om de blir hälsade på, på det språket. Barnen känner även igen andra barns modersmål och förknippar detta med ”rätt” barn.

Vi har pratat mycket om djur och miljö, då vi upplever att barnen har en lättare förståelse att prata om olika miljöer och klimat, genom att prata om djur. Vi har använt oss av olika tekniker och digitala verktyg så som dator, Ipad, projektor, flanosagor och spel, för att förstärka vårt berättande med hjälp av ljud och bild. Genom dator och Ipad, har barnen fått se olika videoklipp och bilder på djuren i deras naturliga miljö. De har lärt sig att t ex. ett lejon bor på savannen där det är ett varmt och torrt klimat och att lejon ryter, till skillnad från älgen som bor i våra svenska skogar och delfinen som bor i havet. Genom flanosagor har vi använt oss av bilder på världsdelarna och på typiskt kända djur från respektive världsdel och ett flygplan, så att genom berättandet fick barnen ”följa med och flyga” till en världsdel. Barnen fick då hjälpa till att matcha djuret till rätt världsdel.

Vi upplever att barnen tagit in skillnaderna på miljöer, att i vissa länder är det kallt och andra varmt. Barnen vet till exempel om att det kan vara väldigt kallt här i Sverige därför att det snöar mycket, eftersom att vi även pratat om olika väderlekar i samband med klimat och miljö. Vi märker att djuren har varit ett bra stöd och underlag i vårt berättande för barnen, då barnen har visat stort intresse för djur sedan innan. Andra tekniker som böcker och memory har tränat och utmanat barnens förmåga till att minnas, läsa av och förstå information. Barnen tar gärna fram jordbollen och pekar på områdena där djuren bor, till exempel ”på det vita bor pingvinerna och där bor isbjörnar också”, ”på vattnet bor delfinerna”. Barnen visar även att de förstår då vi pedagoger försöker att ställa frågor för att engagera barnen samt hålla igång intresset. De får aktivt vara med och peka och svara på frågor alternativt berätta själva vid de situationer de velat.

När vi gått djupare in på inriktningen ”individ och identitet” har barnen själva fått vara med och delta i en skapande process då vi tycker att barnens egna inflytande är betydelsefullt för att förstärka barnens trygghet i sig själva. Vi har lekt mycket med idéer som teater och utklädnad, där barnen fått dela med sig av sina lekfulla fantasier där de klätt ut sig till bl a. prinsessor, djur och läkare. Barnen fick själva vara med och påverka sin situation genom att de fick göra egna val. De fick bestämma sig för vad de skulle ha på sig och vem de skulle vara. ”Titta, jag är Elsa, jag har en Elsa-klänning”, ”Jag vill vara pippi”. Barnen visade respekt för varandra genom att dela med sig av utklädnaderna som var populära bland flera barn men även att få vänta på sin tur. Vi tycker att det är viktigt för barnen att lära sig att förstå och respektera varandra samt varandras olika viljor, för att man på så vis undviker eventuella konflikter. Barnen har även fått lyssna på musik där barnen fått uttrycka sig själv genom dans och motorik. De har fått göra egna självporträtt, varav ett av självporträtten utgick från att barnen skulle måla av kläderna som de hade på sig vid tillfället, och klistra fast deras ansikten så att de skulle veta vem som var vem. Vid reflektionen fick barnen jämföra sina kläder och färger och visa upp sina porträtt för varandra. Barnen har stolta visat upp sina självporträtt och har tyckt att det varit roligt att se varandras porträtt.

Vi har försökt att främja olikheter och lära barnen att se olikheter som något positivt, något som kan vara så enkelt som att ett barn målar med en specifik färg och ett barn målar med en annan. Vi använde oss av flanosagan Elmer som fortsatte i samma spår om positivitet kring olikheter. Elefanten vill se ut som alla andra elefanter, men när han väl gör det vill han vara sig själv igen. Majoriteten av barnens tankar kring berättelsen var frågor om varför Elmer ville se annorlunda ut. ”Varför ska han bli grå?”. Vi tror att barn i denna ålder inte alltid tänker på olikheter och definitivt inte att det är konstigt eller negativt, därav de undrande reaktionerna kring varför Elmer inte tyckte om sitt eget utseende.

Det har varit ett intressant projekt med många olika spår och riktningar man kunnat använda. Ett lärorikt och viktigt ämne för barnen att lära sig och kunna samtala om. Under det här läsåret har vi sett fantastisk utveckling hos alla barnen och vi har sett hur projektet stärkt gruppens gemenskap. Det har varit otroligt lärorikt för både oss pedagoger likväl barnen och det har varit kul för oss att följa barnens utveckling under projektets gång.

Vidareutveckling:

Under nästa läsår kommer vi få barn med nya nationaliteter till vår barngrupp vilket gör att vi kommer ta in nya språk och kulturer i verksamheten. Vi kommer att ta in mer av andra kulturers traditioner och då involvera föräldrarna mer. Vi anser att mångkulturalitet är ett såpass meningsfullt ämne att ta upp med barnen, därför planerar vi att fortsätta vår arbete med mångkulturalitet i verksamheten. Eftersom att intresset är stort bland barnen, ska vi som pedagoger ta till vara på de möjligheterna och tillfällena vi har att väva in mångkulturaliteten i verksamheten. Vi ska finnas tillgängliga till att stötta och uppmuntra barnens intresse och vilja till att fortsätta lära sig mer om olika kulturer och allas lika värde, samt kunna hjälpa barnen att utveckla sig själva.

image image image image image image image image image image image image image image image image image image image image image image

Solstrålen - Projekt: Mångkulturalitet

Syftet: Att väcka barnens intresse och förståelse för olika kulturer och dess traditioner och olika språk – samt sin egen kultur.

Mål:

Att mångkulturalitet blir en del av vardagen, både för oss pedagoger och för barnen.

Att barnen utvecklar förståelse för allas lika värde.

Läroplanen för förskolan - Lpfö 98/16:

Utvecklar förståelse för att alla människor är lika värda oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. SIDAN 8

Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. SIDAN 9

Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. SIDAN 11

Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. SIDAN 9

Metod:

Vi vill ta hjälp av föräldrar med annan kulturell bakgrund än svenska – få information och hjälp med traditioner, mat, dans, musik och klädsel osv. Erbjuda dessa föräldrar att vara med i verksamheten under en stund för att visa och berätta.

Besöka biblioteket. Låna och läsa böcker/ljudböcker på olika språk.

Arbeta med flaggor och kartor och ”ordbilder”. Låta barnen skapa sina egna flaggor med hjälp av t.ex. färg. Göra bilder och sätta samman med enstaka ord och fraser på olika språk, t.ex. hej och tack.

Barnens förändrade kunnande:

Barnen i gruppen har fått stor kunskap, en medvetenhet och stort intresse för mångkulturalitet. De kan berätta vilket land de kommer ifrån, de känner igen både sin egen flagga och andra barns flaggor, de hör om någon pratar ett annat språk och är väl insatta i vilka olika länder som finns representerade i gruppen. Vid t.ex. inskolning har barn i gruppen varit uppmärksamma och tagit kontakt med föräldern frågat ”vilket språk pratar du och vilket land kommer du ifrån?” och efter att ha fått förälderns svar, gått iväg och hämtat våra flaggböcker för att visa upp rätt flagga. Det finns också kunskap om jordgloben, att det vi ser på ”bollen” i verkliga livet är land eller hav. Vissa utav barnen kan med hjälp av jordgloben peka ut olika länder. Vi ser också en ökad kunskap hos barnen kring frukt, grönsaker och djur. Under våra fruktstunder berättar barn i gruppen t.ex. att ”ananas växer i det landet min pappa bott i”. Barnen har fått fördjupa sig i detta och har koll på vilken frukt som växer i vilket land, vad man äter i olika länder och även vart olika sorters djur bor.

Genomförande:

I samråd med förskolechefen kom vi pedagoger överens om att projektet för läsåret 2017/2018 skulle handla om mångkulturalitet. Vi ansåg allihopa att det var ett viktigt utvecklingsområde, både för pedagoger och barn.

Resultat och analys:

Vi tycker att utmaningen hos oss pedagoger legat i att hitta en lagom nivå kring projektet då barnen på Solstrålen är i åldrarna 1-3, och har känt att det varit svårt emellanåt att hitta något som varit både utmanande för de äldre barnen och samtidigt varit lätt att förstå för de yngre barnen. Vi är glada över att ha hunnit arbeta med så många olika delar – jordgloben, flaggor, djur, frukt och mat, dans och musik. Vi har tagit vara på barnens egna intressen och följt deras önskemål då vi valt område att jobba med. Under projektets gång har vi vissa perioder fått ta små pauser då vi haft inskolningar och då velat lägga fokus på att dessa barn ska få känna trygghet med oss, med barnen och i förskolans olika miljöer.

Vi upplever att arbetet med mångkulturalitet har blivit en större del i vårt vardagliga arbete på förskolan, speciellt under samlingar och våra fruktstunder. Vi ser också att våra flaggböcker som hänger inne på avdelningen har blivit populära i barnens lek – en grupp med barn sätter sig ofta på samlingstrappan för att titta i böckerna tillsammans och visa varandra, ungefär som en egen samling, alltså att aktivt val från barnen själva att arbeta med projektet. Vi tror också att det material som funnits tillgängligt och synligt i den vardagliga verksamheten har varit viktigt för barnen i deras förändrade kunnande. Genom flaggböckerna och barnens personliga planscher som funnits på avdelningen har det ständigt lockat till konversation/diskussion om mångkulturalitet och olikheter.

Om vi uppnått målet kring att barnen ska få förståelse för alla barns lika värde under just projektet känns lite svårt för oss att bedöma. Vi har inte en enda gång under terminerna upplevt att barnen tycker eller tänker att någon är mer eller mindre värd , vilket självklart är positivt! Det vi kan se är att barnen i gruppen fått en större medvetenhet kring olikheter – att vi ser olika ut, att vi pratar olika språk, att vi tycker om olika sorters mat osv. Barnen har aldrig lagt någon värdering i detta utan mer konstaterat att ”vi är alla olika”.

image

Vi startade upp projektet i början på höstterminen. Vår tanke var att inrikta oss på de länder som fanns representerade bland barnen i gruppen. Vi skrev ut bilder på de olika ländernas flaggor och hade samling tillsammans med barnen.

image image image

Vi fortsatte på samma spår med flaggor. Nu skulle barnen få färglägga sina flaggor. Att vara i ateljén är något barnen uppskattat under tidigare projekt och intresset för färg fanns fortfarande kvar. Vi satt en lång stund och målade, pratade om flaggornas olika färger, vilket barn som hade vilken flagga. Här började också en del av barnen berätta för varandra att ”Sveriges flagga är allas flagga”.

image

För att synliggöra vad barnen gjort under projektets gång ville vi att varje barn skulle få en egen plansch. Där skulle barnen kunna klistra upp vad vi gjort, för att själva tydligt kunna se vad vi jobbat med och vad dom själva skapat. Barnen fick klistra fast sitt namn, en bild på sig själva, sin flagga. Vi hade också bilder på djur som lever i respektive land som barnen också klistrade fast.

image image image

Vi tog oss en titt på jordgloben. Tillsammans med barnen pekade vi ut vart olika länder ligger och vi pratade mycket om att det gröna är land och det blåa är hav. Här startade också barnen en egen konversation om hur man kan ta sig mellan de olika länderna – med båt eller flygplan. Barnen färglade också egna jordglober som sedan klistrades upp på planscherna.

image image image image image

Vi ville att barnen skulle få göra något mer konkret under projektet, något mer än att bara måla och pyssla. Vi ville ge barnen chansen att få lukta, känna och smaka och valde därför att introducera olika sorters frukt. Frukter om växer i de länder som finns representerade bland barnen i gruppen. Vi smakade på bland annat ananas, lime, mango, fikon och oliver. Detta är också något vi har tillämpat i den vardagliga verksamheten med barnen – t.ex. under lunchen. Barnen uppskattade detta väldigt mycket! De var förväntansfulla inför varje samling och var superengagerade. De luktade, kände på frukten och smakade på allting. Vi valde också att låta barnen måla en utav frukterna som fanns i deras länder och sätta upp på sin plansch.

image

Vi ville fortsätta att jobba mer med mat och valde att baka ett slags bröd som ofta äts i Eritrea, ett av länderna som finns representerade bland barnen. Barnen var med under hela processen – de mätte ingredienser, hällde i bunken, vispade. Smeten skulle jäsa i två dagar innan den gick att använda. Vi kikade på den många, många gånger! Dessvärre måste vi pedagoger misslyckats med receptet för det blev ingen bra smet… Bättre lycka nästa gång, kanske!

image image image

Barnen visade under övriga samlingar ett stort intresse för sång, musik och dans. Detta ville vi därför försöka väva in i projektet. Vi använde vår iPad och dator för att titta på olika klipp med olika länders folkdanser och även för att höra hur sånger låter på olika språk. Barnen uppskattade detta och studerade noggrant hur danserna gick till, för att sedan göra likadant.

image

Ett av målen för det här projektet var att ta hjälp av föräldrar med annan kulturell bakgrund än svenska. Kheri, pappa till Adam & Naima, kom till oss och hade samling tillsammans med barnen. Han berättade om naturen, djuren och olika traditioner som finns i Tanzania. Han läste också ett stycke ur en bok så att barnen skulle få höra hur det lät på swahili. Vi avslutade samlingen med att ha fruktstund tillsammans. Uppskattat både bland barn och oss pedagoger!

pix pix pix