Mål:

- Att barnen utvecklar sina kunskaper inom människans anatomi.

- Att väcka en nyfikenhet och lust att utforska och uppleva kopplingen mellan hjärnan och kropp.

- Att få träna olika delar av hjärncentrat utifrån planerade aktiviteter.

- Att barnen utvecklar en öppenhet och respekt för allas olikheter samt förståelse för alla människors lika värde.

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.” Lpfö 18 sid. 5.

- ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna…” Lpfö 18 sid. 12

- ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,” Lpfö 18 sid. 13

- ”Förskolan ska ge varje barn förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,” Lpfö 18 sid. 14

- ”Förskolan ska ge varje barn förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,” Lpfö 18 sid. 14

Metod, resultat och analys:

Under våra samlingar, aktiviteter, traditioner (Halloween) och i den fria leken har vi kollat närmare på kroppens organ. Detta har vi gjort både i 3D och 2D. Vi har pratat om hur de ser ut, vilken funktion de har och var de återfinns i kroppen. Arbetet med detta har lett till att barnen berättar för oss om vilka organ vi har i kroppen, vart de sitter och vilken funktion de har. En vårdnadshavare berättar att familjen varit och handlat och att barnen tagit fram en vit lång grönsak och lagt mot sitt ben och sagt ”Kolla, så här ser mitt ben ut inuti”. Barnet ser en koppling mellan grönsaken och skelettet i benet. Vid ett tillfälle på förskolan fick vi kycklingklubbor till lunch och när barnen ätit upp köttet och det enbart var benet kvar, sa ett barn ”Kolla fröken, det här är kycklingskelett”. Ett annat barn har uttryckt att ”Bajset kommer från tjocktarmen” och ett tredje barn sa ”Vatten är bra för huden”.

Vi upplever att hjärtat och blodkärlen är de organ som barnen har blivit mest intresserade och fascinerade över då de ofta kopplar till dessa då de uttrycker sig. ”Hjärtat pratar hela tiden, det säger ding, ding, ding”, sa ett barn. Ett annat barn säger vid ett tillfälle ”när hjärtat slutar slå så lever man inte längre”. Ett annat barn har sagt ”hjärtat hjälper mig att pumpa blod i hela kroppen”. Ett tredje barn sa ”Titta, jag ser mina blodkärl” och sträckte fram handen. Varför är det just dessa organ som är mer spännande än andra? Kan det vara för att de känns mer (hjärtats slag) och syns mer (t.ex. då barnet ramlar och skrapar i knät och det rinner ut blod)? Det kanske är lättare för barnen att relatera till? Barnen upplever dessa organ med sina sinnen och får då en större förståelse för sin egen kropp.

Barnen har visat stort intresse för ficklampor och utforskat dessa kopplat till vårt utvecklingsmål. Ett barn höll en ficklampa med sin hand sluten runt. Barnet säger till en pedagog ”Titta, ser du mitt blod?” Ett annat barn sätter sin hand framför ficklampan och gör skuggfigurer på väggen. Vi märker att barnens intresse och lärande har vuxit kring kroppens anatomi säkert på grund av att vi har följt barnens intressen och att utbildningen har haft olika utlärningsstrategier.

Under projektets gång har två pedagoger varit gravida och intresset för bebisarna i magen har varit stort. Detta har lett till att vi tillsammans med barnen har tagit reda på mer om bebisens utveckling. Vårdnadshavare har berättat för oss att deras barn målar hur dom själva såg ut när de låg i mammas mage som bebis. Vid ett tillfälle slår sig två barn ner i soffan och tar fram en bok som handlar om bebisars uppkomst. Tillsammans diskuterar och reflekterar de över vad de ser på bilderna. Det ena barnet säger ”När man vill ha bebisar möts spermier och ägg i mammas mage”. Det andra barnet säger ”Tjejen har ägg och killen har spermier. Spermierna och äggen dansar och pratar med varandra.” Det andra barnet säger ”Alla tjejer har livmoder. Killar har inte livmoder”.

Under flertalet samlingar har vi arbetat med att träna olika delar av vårt hjärncentra. Vi har först kollat på en bild i 2D där de olika delar är markerade i olika färger. Vi har även kollat på dem i 3D på en torso. Vi har pratat om att det är hjärnan som styr det vi gör, känner och upplever. Den hjälper oss att tänka och minnas. Vid en samling arbetade vi med vårt minne då vi lekte ”Kims lek” och barnen skulle försöka minnas de superhjältar och sagofigurer som fanns på bilden för att sedan klura ut vilken pedagogen tog bort i nästa skede. Arbetet med hjärnan och dess olika delar och funktioner har lett till att barnens kunskaper inom ämnet har ökat. Detta märker vi bland annat då ett barn har sagt ”Det är min hjärna som säger att jag är hungrig”, ett annat ”Det var inte jag som sa det, det var min hjärna som sa det”. Vid en tredje situation härmar ett barn ett annat barn. Barnet som blir härmat säger ”Härma inte mig!” Den andra barnet svarar: ”Det är inte jag som härmar, det är min hjärna.”

Flera aktiviteter har fokuserat på alla människors lika värde och vikten av respekt och öppenhet. Vi har pratat om att vi är olika och ser olika ut som t.ex. längd, ögonfärg och ögonform, hudfärg, hårfärg mm. Vid en aktivitet fick barnen lägga sig ner på ett papper och sedan ritade en pedagog av barnets konturer. Därefter har vi mätt oss, jämfört våra längder med varandra och pratat om vad det är som gör att vi är olika långa. Vi har sett att barnen jämfört sig med varandra genom att ställa sig mitt emot varandra och använt sina händer för att mäta hur långa de är. Ett barn har konstaterat: ”Du kommer inte att växa mer för du är redan vuxen, men vi barn kommer att växa mer.” Pedagoger har hört barn diskutera med varandra vilken ögonfärg de har och jämfört med varandra. De har också förstått ögats funktion genom att vi hört barn säga att ”Man behöver inte blinka”, ett annat barn svarade ”Jo, det måste man annars blir man torr i ögonen”.

En vårdnadshavare berättar om att hon varit på promenad med sitt barn och barnen tar upp en gren från marken och säger ”Mamma, jag har en krycka för att jag har svårt att gå”. En stund senare hittar barnet en längre gren och lyfter upp den och säger ”Denna är till pappa, han är längre än mig.” En dag har ett barn klippt sig då det kommer till förskolan och visar det för pedagogen. Barnet säger ”Det kommer att växa ut igen.” ”Hur vet du det?”, frågar pedagogen. ”Du berättade det på din samling.”

Som en del av detta arbete har barnen fått en hemuppgift där de har tagit kort på ett av deras favoritställen. Barnen har sedan fått presentera sitt favoritställe inför resten av barngruppen och berättat mer kring varför det valt just detta ställe, vad det betyder för hen osv. Vi märker att flertalet barn som vanligtvis inte tar så stor plats i större grupp, faktiskt vågade komma fram och presentera sin hemuppgift. Kan det vara för att de visade och pratade om något som ligger de varmt om hjärtat och som de känner sig trygga med? Vi upplevde att alla i barngruppen stärktes av att stå inför kompisarna och redovisa. Deras tro till sin egen förmåga ökade och de tyckte det var väldigt roligt.

Vi har även arbetat med materialet ”Stopp! Min kropp!” där vi pedagoger har dramatiserat olika situationer för barnen där det handlat om allas rättigheter. Vi har tillsammans läst boken och diskuterat bilderna. Vi pratat om varje människas rättigheter, men också skyldigheter och hur viktigt det är att lyssna och respektera varandra. Just frasen ”Stopp! Min kropp!” fastnade väldigt snabbt hos barnen då de använde sig av den i den fria leken. Det blev en fras som blev enkel för alla då de barn som inte är så språkstarka kunde använda sin hand för att visa ”Stopp” istället. Flertalet av barnen lärde sig även ramsan som hör till materialet. Vårdnadshavare har berättat hur barnen använt frasen hemma och hur uppmärksammade de har blivit på även det lilla barnets integritet.

Vi upplever att majoriteten av barnen ser på varandra med ett öppet och respektfullt klimat. De ser varandras olikheter som styrkor och uppskattar varandra. Vi ser också att det finns mer att jobba på inom detta område (se vidareutveckling).

Något som också varit i fokus under projektets gång är våra sinnen och känslor. Dessa har uppmärksammats på olika sätt, bland annat genom att barnen har fått se bilder på barn som uttryckt olika känslor för att sedan berätta vilken känsla de upplever att barnet förmedlar. Barnen har sedan fått uttrycka sina egna känslor som de haft i olika situationer och förklarat varför de känt på ett visst sätt. De har också fått måla sina egna känslor genom att måla av sitt ansikte med ett känslouttryck. Dessa teckningar sattes upp på förskolans fönster så att barnen kan se sina självporträtt från gården och även kunna visa sina föräldrar. Barn har flertalet gånger samlats kring dessa bilder och berättat för varandra ”Jag visar att jag är glad” och ”Jag är busig” osv. Vidare har barn uttryck sina känslor i andra situationer, t.ex. innan matsituation, ”Jag mår inte bra, jag är nog hungrig”.

Vi har också upplevt med våra sinnen då barnen bl.a. fått smaka på olika saker, som t.ex. honung. Vi har haft ett längre temaarbete kring bin. Då vi bland annat tittat på bilder och filmer om bin, provat bidräkt, kollat på annan biskötarutrustning, ramar och vax. Barnen har fått möjlighet att måla bin, limmat ihop ett pappersbi och gjort bi i lera. Ett barn använder våra tryckroller och stämplar ut i deg. Den bildar ett mönster av vax och barnet säger ”Jag har gjort vax till bina”. Barnen har byggt en bikupa av stolar och använt sina egengjorda bin att flyga ut och in i bikupan. Vårdnadshavare har berättat att deras barn har bett dem att köpa hem honung. Någon har pratat hemma om att hen vill skaffa bikupor. Under våren har många barn uppmärksammat att det suttit bin i blommor och att en drottning byggt bo på vår förskolegård. Barnen har visat stort intresse och fascination över bin och vill lära sig mer. Vi upplever att barnen har behövt/velat ha samma tema under en längre period för att kunna lära sig mer om ämnet och för att tid har behövts för att bearbeta ny information och nya ord och begrepp.

Vi har även pratat om öron och dess funktion och då kommit in på att man kan vara döv och vad man då använder sig av för kommunikationsväg istället för talet. Vi har vidare arbetat med vårt luktsinne, syn och känsel. Detta arbete har resulterat i att barnen har berättat hemma att de har fått lära sig om alla våra sinnen på förskolan. Ett barn berättar på förskolan att ”Detta är en ny soppa, den smakar jättegott!” Ett annat barn känner på vår kylplatta som vi använder vid måltiden och berättar att den känns kall. Vid ett mellanmål serverades det blåbärssoppa och ett barn utbrister ”Det luktar jättegott! Jag tror det luktar blåbärssoppa” När de kommer fram till bordet och slår sig ner tittar barnet på blåbärssoppan och säger ”Det ser ut som blod”.

Vi har tillsammans utforska och utbildat oss i vikten av att värna om vår hälsa och vårt välbefinnande. Vi har pratat om vad kroppen behöver för att må bra; kärlek, sömn, motion, mat och att göra saker som man tycker om och är roliga. Vid några samlingar har vi pratat om att det är betydelsefullt att äta en varierande och näringsrik kost. Efteråt sattes en pedagog på plats när ett barn såg att hen drack coca-cola på rasten. Barnet konfronterar och ifrågasätter: ”Varför dricker du coca-cola, du har sagt att det inte är bra för tänderna?”

Vid ett annat tillfälle sa ett barn ”Nu fungerar min hjärna jättebra, för att jag åt grönsaker igår”. Innan fruktstund har ett barn sagt ”Jag behöver mer energi”. Vi har även rört mycket på oss, både utomhus och inomhus för att förmedla vikten av rörelse och motion. Vi har bl.a. haft yoga och dans tillsammans. Vi har sett att barnen tar fram förskolans yogaböcker med olika positioner i och inspirerar och utmanar varandra att ställa sig i olika positioner som t.ex. olika bokstäver eller som olika djur. Vårdnadshavare har berättat att barnen gör olika rörelser hemma till musik, som vi även gör på förskolan.

Vidareutveckling:

Vi upplever att vi kan arbeta vidare med arbetet kring värdegrunden då vi under våren upplever att inte alla följer tänket kring allas lika värde. Det finns ett fåtal som ogärna vill hålla vissa barn i handen på promenad eller ogärna sitter bredvid vissa barn. Vi har, under framförallt hösten, arbetat med lekgrupper där vi pedagoger sätter ihop barn som vanligtvis inte brukar leka med varandra i miljöer de inte brukar vistas i. Detta för att ge barnen chansen att finna fler lekkamrater och utforska och upptäcka i alla förskolans miljöer. Vi såg en väldigt positiv utveckling då barnen utökade sin kompiskrets och lekte i fler lärmiljöer. De frågade även själva om de fick leka i lekgrupperna då vi kom in från utevistelsen. Detta arbete har vi dessvärre tappat lite under våren, men kommer definitivt fortsätta med under hösten då det gett väldigt positiva resultat och främjar vårt arbete med värdegrunden.

Under temaarbetet med bin uppmärksammade vi vikten att av låta arbetet ta tid och att det är fördelaktigt att upprepa utbildningen. Detta kommer vi ta med oss i vårt framtida projektarbete tillsammans med barnen.

Som avstamp ur denna resultatuppföljning och årets tema- och projektarbete kommer hela förskolan att arbeta med ”Året runt” som utvecklingsmål kommande läsår. Det är ett väldigt öppet utvecklingsmål som ger möjlighet att fokusera och rikta oss mot det barnen visar intresse för.

Regndroppen & Solstrålen

Syfte:

Vårt syfte med årets projekt är att barnen får viss kunskap om vår kropp, det inre och yttre. De ska få kunskap om kroppens olika delar och sinnen. Vi pratar om olika känslor t ex ledsen, rädd, glad mfl.

Mål:

- Att barnen ska utöka sin kunskap om kroppen

- Att barnen ska utöka sin kunskap om olika sinnen och känslor t ex glad, arg, smak, lukt mfl.

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.” sid 13

- ”Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.” sid. 13

- ”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.” sid 9-10

Metod:

Repetition, när vi tillsammans med barnen repeterar var de olika kroppsdelarna sitter. Vi använder oss av stora och små bilder för att synliggöra olika delar på och i kroppen. Vi ställer frågor till barnen i olika situationer såsom samling, i hallen mm. Vi använder oss av drama och teater för att barnen ska få en bättre förståelse för t ex en boks innehåll. Ser på Activboard och diskuterar vad vi ser.

På våra samlingar på tisdagar och torsdagar pratar vi om kroppen, inre och yttre. Vi introducerade projektet med att rita av ett barns kropp på ett stort papper. Pedagog har skrivit ut olika kroppsdelar på mindre lappar. När pedagogen frågade var t ex näsan sitter pekade barnen på näsan och fick sätta rätt lapp på rätt plats på kroppen. Pedagogen förklarar var de olika kroppsdelarna sitter som händer, hjärta, magen, tarmar mm.

Några gånger på samlingarna har vi pratar med barnen om tandhälsa. Vi förklarar för barnen att det är viktigt att borsta sina tänder två gånger varje dag för att inte man inte ska få ont i tänderna. Vi har pratat om hur många tänder man har i munnen när man är liten och när man är stor. Vi ställer frågor varför man får hål i sina tänder och en del barn vet att om man äter mycket godis är det inte bra för tänderna. Några barn var väldigt nyfikna när pedagogen tog fram en bild på en tand som var hål i. Barnen pekade på sina egna tänder.

Det är spännande att se hur de utforskar kroppen och lär sig om sin hälsa. Projektet har också hjälpt dem att prata och dela med sig mera till varandra muntligt. Det är verkligen roligt som pedagog att vara medupptäckare och se hur barnens nyfikenhet växer. Ett exempel är när vi ute, hörde vi barn som har pratat med varandra om tänder. Hen var hos tandläkaren och tandläkaren hade tittat på hens tänder. ”Åh, vilka fina och vita tänder du har”, säger tandläkaren ”men om du äter godis kommer du att få många hål i tänderna och du kan tappa dem.”

Vi använder böcker om kroppen som vi läser högt ur och diskuterar med barnen. En pedagog lånar nya böcker från biblioteket varje månad. Vi läser även flanosagor för barnen som handlar om t ex två tänder och tandborsten. Sagan handlade om en glad och ledsen tand och vad de äter för olika sorters mat. En del mat är bra för tänderna och annan mat är mycket sämre. Får man ont i sina tänder behöver man kanske gå till tandläkaren. Under en samling fick barnen lära sig om bra mat och tandhälsa.

På en del samlingar får barnen se på activboard. På en samling såg vi en film om olika kroppsdelar. Barnen pekade på sina egna kroppar och var de olika delarna sitter. Vi använder digitala hjälpmedel som lärplatta, mobil och activboard. Utforska våra sinnen gjorde vi på en samling. Smak, hörsel, känsel och doft. Vi pratar om våra sinnen, genom våra sinnen uppfattar vi världen omkring oss. Vi testade synen när vi använde en ficklampa och plastsaker för att se vilken färg det var på leksaken. För att testa smaken så fick barnen smaka på äpple och banan. För att testa hörseln så fick barnen testa olika instrument. För att testa känseln fick barnen ta på is och gosedjur. Skillnaden mellan hårt och varm, kallt och mjukt. Doftsinnet fick barnen testa genom att lukta på en burk och gissa vilken doft det var. Dofterna var kanel och kaffe.

Vi har vid ett par samlingar pratat om ” Stopp min kropp”. Vi samtalar om gränssättning när det gäller den personliga integriteten. De behöver bli medvetna om kroppens värde och om hur man visar ja och nej så att de får en trygghet och att de får en känsla om vad som känns bra och rätt. Det gäller nu och senare i livet. Ser man på lång sikt underlättar det att våga/ kunna berätta vad man upplevt.

Under vår diskussion om hälsa i samlingen betonar vi att man inte ska äta smutsig mat som man kan hitta ute. Det är bakterier i maten som kommer ner i magen och kan orsaka infektion.

Vi uppmärksammade Konstnatten under hösten och de barn som ville fick möjlighet att skapa i lera, färg och papper. Vi utgår från vårt projektområde ”Kroppen, inre och yttre”. Barnen fick trycka sin hand i lera. När handavtrycket torkat lades det på en rund papptallrik. Under denna skapandeaktivitet samtalar vi om hur handen ser ut, om fingrarna och hur det känns att använda lera.

En annan aktivitet som barnen fick göra om de ville, var att göra en hand och fotmobil. Pedagogen ritade av händer och fötter. Om barnen ville prova att rita själva kunde de göra det. Några barn ville färglägga sina händer och fötter. Pedagogen klippte ut kroppsdelarna och tog två pinnar och korsade. Sedan hängdes de upp för att bli en mobil.

Mål kopplat till Lpfö18: ”Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.” sid. 14

Earth hour:

Vi pratar med barnen om vad det innebär när vi har sommartid och normaltid. Sommartid har vi när det blir vår och sommar, när det blir varmare ute. Normaltid eller vintertid har vi när det är höst och vinter. Barnen får måla en teckning som föreställer jorden. Vi samtalar om att det är viktigt att släcka lampor om det är ljust ute eller när man varit på toaletter så släcker man lampan i taket eller på väggen.

Resultat - Hur ser vi barns lärande?

Vi ser och hör att barnen lärt sig olika kroppsdelar, var delarna sitter och vad de heter. Vi har även sett att barnen tecknar känslor som vi tecknat i samling och i vardagliga situationer. Vi märker att barnen gärna pratar och visar sina känslor för varandra och för pedagogerna. Vi upplever att det har blivit mer ”tillåtande” att visa sin känsla. De har blivit mer trygga att visa känslor. Mål kopplat till Lpfö18 ”Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.” sid. 13

Ett barn var i hallen och fick se en av projektbilderna som vi samlar på vår vägg. Barnet kopplade ihop en samling som vi haft och där barnet såg bilden på de söndriga tänderna och sa att man inte får äta mycket godis för då blir det ”ajaj”.

En morgon när vi satt vid frukosten var det två barn som började prata om längd med pedagogerna. En pedagog var lång och en var kort. Vi fortsatte att jämföra barn och även deras vårdnadshavare. I samlingen har vi visat längd genom att ställa oss med ryggen mot varandra så man kan tydliggöra längd. Vi använder oss av olika material som snöre och klossar som barnen tillsammans med pedagogen arbetar med, både i samling och i vår byggmiljö.

Två barn tittar i en bok om skelett. De samtalar om skelettet i handen och säger att det är hårt. Vid ett annat tillfälle när en vårdnadshavare hämtar sitt barn och barnet har sagt: ” Titta, ditt skelett syns i handen”.

En gång när vi gick till köket då var det ett barn som sa att man inte får äta smutsig frukt, äpple, för det kan bli bakterie i magen. Vi har tidigare pratat om bakterier i magen och vi hör vid detta tillfälle att barnen lärt sig.

Förskola-Hem:

I projektet har vi bett vårdnadshavare att ta ett kort på sina barns favoritmat. Vi ber att de tillsammans samtalar hemma om vikten att äta nyttig och näringsrik mat. Även att de kan samtala om att man behöver lugn och ro vid matsituationen. Sedan pratar vi på samlingen om varje barn och deras favoritmat. Vi upplever att det är uppskattat från vårdnadshavare att få en ”hemuppgift”.

Vi får till oss att några barn visar en del yogaövningar hemma så att man tillsammans rör på sig. Genom inskolningssamtal, återkopplingssamtal och uppföljningssamtal har vi regelbunden dialog så att vårdnadshavare ges möjlighet att delge tankar och idéer om verksamheten. Vi får till oss att användning av teckenspråk är positivt för även vårdnadshavare lär sig hemma av sina barn de tecken som vi använder oss av på förskolan.

Omsorg, utveckling och lärande:

Språk/skriftspråk/modersmål: Ett barn hämtar en bok som heter ”Hela fina jag”. Hen vill att pedagogen ska läsa den för hen. Boken handlar om hela kroppen t ex foten låter stamp, stamp, magen låter kurr, kurr. Barnet härmade precis som det står i boken.

Då barnen fick måla sina ansikten när de tittade i spegeln sa några barn ”Titta fröken, jag har blå ögon”, pekade på ögonen och väljer blå färg. Barnet pekar även på sin näsa när hen ser i spegeln och använder svenska och sitt modersmål för att berätta. Pedagogen har samma modersmål vilket är en framgångsfaktor.

Vi uppmärksammade ”Teckenspråkets dag” för att lära barnen tecken för känslor som glad, arg, ledsen och rädd. Lpfö18 ”Svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk.” Sid. 14

Matematik: En pedagogen hade med sig siffror samt grodor. Pedagogen räknade siffror som vi visade barnen, exempel vilken färg på grodor ska läggas på den gula siffran. De fick sätta grodan på rätt plats. En annan aktivitet som pedagogen gjorde var att barnen fick lägga pompombollar i rätt ordning och olika färger i glasen och hur många bollar det ska vara i varje glas. De räknade kulor och färger. Vi har även utomhusmatematik i olika miljöer. Ett exempel var när vi hade matematik med våra sandlådleksaker. Pedagogen hade samlat ihop saker från talen 1- 5, såsom en spade, två hinkar osv. Vi räknar tillsammans högt och på handens fingrar. Pedagogen ställer frågor om antalet. Vi upplever att sandlådan är en miljö där de allra flesta barn tycker om att vara och de använder sin grov- och finmotorik.

Matematik med former och kroppsdelar. Vi jobbade med former på olika sätt. Vi tittade på olika former och vilken färg formerna hade. Därefter får barnen kort som de lägger på rätt plats i lådan. Barnen kunde koppla ihop en cirkel med ögonen, näsan med en triangel och munnen med en cirkel.

Matematik med former och siffror: En pedagog hade med sig siffror med fingrar och pedagogen frågade barnen t ex. Hur många fingrar visar jag? Barnen sätter rätt bild vid rätt siffra. Bild. En pedagog hade med sig ägg och en höna, Barnen fick listade ut hur många ägg varje höna lade. Siffra ett fick ett ägg siffra sex fick sex ägg osv.

Ett annat exempel: En pedagog hade gjort en kartong där det var många hål på kartongen med olika färger. Barnen fick pompombollar att stoppa i hålen, rätt pompomboll i rätt hål.

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära” sid 13

- ”Självständighet och tillit till sin egen förmåga” sid. 13

- ”Förmåga att urskilja, att uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp” sid. 14

- ”Utmanas och stimuleras i sin utveckling i språk och kommunikation samt matematik naturvetenskap och teknik” sid. 15

- ”Nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik” sid. 15

Motorik och hälsa:

Flera gånger per termin har vi hinderbana där barnen får öva på att springa, rulla, hoppa mm. Vi går flera gånger på promenader, utflykter, till skogen och olika lekplatser. Barnen använder hela kroppen. De får även olika rörelseuppdrag t ex hoppa på ett ben, gå över en sten, snurra runt ett varv. När tillfälle ges (flera gånger) gör vi egen glass av naturell yoghurt och olika bär.

En återkommande aktivitet/tradition är Förskolans Dag. Då springer vi tillsammans ”Äventyrsloppet” hela förskolan. Vi börjar med uppvärmning. Med start och mål utefter en bana rör vi på hela kroppen. En del barn springer banan flera gånger om. Vi får stora fat med frukt som äts med god aptit. Vi går dagligen på promenader och utflykter t ex Plantis, djurparken, lekplatser, anddammen, skogen mm. Vi övar yoga tillsammans med barnen, både och inne.

Naturvetenskap och teknik:

Vi har ett årstidsträd som vi går till under varje årstid. Vi började gå till trädet under hösten. Barnen såg att trädet hade tappat alla sina löv. Pedagogen frågade barnen om de vet varför träden tappar löven. Barnen sa att det beror på att det blir kallt ute och att bladen får olika färger. Vi har pratat om ugglor ute då ett barn hört en uggla. Barnen får måla sina händer med valfri färg och sedan trycka handen uppochner på ett papper. Dessa ugglor sätts upp i vår naturhörna. Mål kopplat till Lpfö18: ”Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” sid. 14

På vårterminen får vi material från ” Håll Sverige Rent”. Tillsammans går vi till stora gården och är utanför där vi på vägen dit tränar barnen att plocka upp skräp från naturen. De lägger allt i påsar. Pedagogen samtalar med barnen om uppdraget att det är förbjudet, att man inte får, slänga skräp i naturen. Även att djuren kan äta skräpet och bli sjuka. Mål Lpfö18, ”Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.” sid. 14

Skapande och drama:

Vi dramatiserar olika sagor och böcker genom att pedagogen har olika material för att synliggöra innehållet. Ett drama som pedagogen dramatiserade var om att det är viktigt att sova bra. Pedagogen har madrass, kudde och en filt som material. Vi samtalar om barnen sover bra, om de har en bra kudde mm. Några barn sover hos sina mammor och pappor. Det är viktigt att borsta tänderna innan läggdags. En del barn har pyjamas på sig när de sover. Vi har skapande aktiviteter kontinuerligt och när vi har olika traditioner som t ex jul, halloween, påsk mm.

I vår naturhörna har barnen skapat kanin och igelkott, i papper och målat med vattenfärg. De har även gjort getingar. Där samtalar vi om insektens olika kroppsdelar, vad de äter och dricker. Barnen har fått skapa skelett av tops. Vi har läst en bok om det ”hårda” som finns i kroppen och en pedagog har svart papper där vita bomullstopsar klistras fast så det liknar ett skelett.

Identitet, självständighet och social förmåga:

Vi kan se en förändrad självständighet sedan i höstas. Dels på gruppen och och även på individnivå. De barn som började hos oss i höstas väljer egna aktiviteter inne och ute. De är betydligt mer trygga i sin identitet och trygga med gruppen. Den sociala förmågan kan t ex vara att vi ser att barnen hjälper varandra genom att fråga sin kompis eller självmant gå fram och hjälpa till. Genom att pedagogerna anpassar miljö, stöttar och tränar samspel i olika aktiviteter ser vi också framgång. Vi tränar att visa hänsyn, lyssna på varandra, turtagning mm. Pedagogen visar olika strategier för att föra leken och det sociala framåt. Mål kopplat till Lpfö18:” Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.” sid. 16

Traditioner:

De traditioner som vi har på förskolan är bl a Halloween, julfirande, påskfirande, Alla hjärtans dag, Rocka sockorna mm. När vi uppmärksammar ”Rocka sockorna” samtalar vi med barnen om människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Detta gör vi genom att ta på oss olika strumpor och mönster. Alla hjärtans dag kan vi arbeta med värdegrundsarbetet och att vi är snälla mot varandra. Vi vill i undervisningen visa både kultur, tradition och högtider där det går att bevara och överföra mönster. Även att man i samhället skapar nytt som förskolan uppmärksammar.

Barns delaktighet och inflytande:

Två gånger/ år har vi barnråd. Där får barnen frågor som rör verksamheten och lärmiljöerna. Utifrån vad de har för önskemål och förslag på material finns det möjlighet köpa in till förskolan. Barnen har i våra skapande aktiviteter möjlighet att välja olika material att arbeta med som t ex lera, papper, färg mm. På våra utflykter och promenader har barnen ofta möjlighet att välja var vi går. De lär känna vår närmiljö genom att se vad som finns i utemiljöerna nära förskolan.

Vidareutveckling:

Vi kommer i nästa projekt att låta vårdnadshavare bli mer delaktiga då vi skickar med hemuppgift både på hösten och våren. Vi kan arbeta mer med utvärdering i vårt arbete när vi har veckoplanering. Vi sätter upp det på vår dagordning i fortsättningen.

Resultat och analys:

Pedagoger och barn har under detta läsår arbetar med kroppen yttre och inre. Vi ser att en del barn redan kan benämna kroppsdelar och olika sinnen. Detta märker vi när vi introducerar projektet. En del barn är verbala och några pekar på kroppsdelen som vi pratar om t ex örat. I våra samlingar på tisdagar och torsdagar arbetar vi utifrån projektet. Vi delar in barnen i två grupper, utifrån utveckling. På fredagar har vi rörelsesamling med hela gruppen då det ofta är färre barn. Vi upplever där att vissa rörelsesånger är mer populära och då kan vi även se ett större engagemang. På de andra samlingarna kopplar vi även projektet till matematik och naturvetenskap. En av metoderna är att vi arbetar med repetition Genom att repetera handens olika delar och vad man kan göra med händerna ser vi att barnen kan svara på de frågor som vi ställer. Vi ser också att de flesta barn tycker om att skapa med sina händer. Vi har målat av barnens händer och fötter och gjort en mobil som vi har hängt upp i vårt inneträd. Genom att vi har ritat av händer har vi sett att barnen själva sätter sig vid bordet och ritar av sina händer. De samtalar gärna om de olika delarna som naglar och skelett på och i handen. Vi kan även märka att när vi pratar om känsel med handen är det spännande att barnen verkligen vill känna kallt-varmt, hårt-mjukt mm utifrån de olika material som vi använder. Med sinnet lukt använder vi små burkar som vi lagt bomull i med olika dofter. Barnen koncentrerar sig noga för att känna lukt som t ex banan, kaffe, parfym mm. Även där märker vi att genom repetition får vi ett positivt resultat då de känner igen lukter.

Det resultat som vi kan visa är att man upplever den motoriska delen har förbättras hos de allra flesta barn. Vi ser att det finns en rörelseglädje hos barnen och de kommer med förslag på olika rörelsesånger, yogaövningar och även löptävlingar. De barn som ibland håller sig lite i bakgrunden har visat ett större rörelseintresse och har kunnat vara mer delaktiga i övningarna. Pedagogerna ser även en förbättrad koncentration i våra samlingar för det finns ett genuint intresse av att prata om kroppen och ju mer barnen övade rörelse desto mer säkra blev de på de olika rörelserna.

Vi läser olika böcker om kroppen som vi lånar nya på biblioteket varje månad. Vi har även olika pussel som vi byter ut kontinuerligt. Vi märker genom att samtal om dessa material kan och har barnen lärt sig mer om kroppen. Även när vi använder appen Polyglutt så kan barnen välja vilken bok de vill lyssna på tillsammans med pedagogen. Barnen har fått en bättre självkännedom, jag är och jag kan, som är viktigt i att bygga trygghet och tillit hos små barn.